Brottsoffer drabbades dubbelt
– Det känns som om jag blivit dubbelbestraffad. Först blev jag misshandlad och sedan fick jag vänta i över fyra månader på beskedet om jag skulle bli vräkt eller inte, berättar kvinnan.
Misshandeln skedde i den lägenhet där den unga kvinnan bodde tillsammans med sin dotter. Mannen, som är far till barnet, dömdes – först i tingsrätten och sedan i hovrätten – till fängelse och besöksförbud.
Eftersom mannen även slagit sönder lägenheten fick kvinnan ett brev om uppsägning. Hyresvärden Förbo ansåg att eftersom kvinnan stod för hyreskontraktet var det hon som i första hand var ansvarig för det som skett i lägenheten.
Efter att ha tagit hjälp av en jurist från Hyresgästföreningen kunde hotet om vräkning till slut avvärjas. Men kvinnan och dottern kände sig otrygga och rädda och vågade inte bo kvar i området.
– Jag ville flytta till en annan stad för att kunna skaffa mig en ny identitet. Men Förbo ville inte hjälpa mig med ett byte och när min socialsekreterare frågade om förtur blev det avslag, säger kvinnan som efter en tid hos kvinnojouren själv ordnade tillfälligt boende på hemlig adress.
Först i slutet av 2009, nästan ett år efter misshandeln, fick kvinnan en förtur i bostadskön.
Roger Höög, jurist på Hyresgästföreningen, är mycket kritisk till hyresvärden Förbos agerande.
– Hon är ett brottsoffer och det är obegripligt att ett allmännyttigt bolag med 5 500 lägenheter inte snabbare kunde se det och hjälpa till med ett nytt boende.
Förbo anser sig dock ha fungerande rutiner kring hyresgäster som drabbas av våld i hemmet.
– Som bostadsföretag kan vi påverka boendesituationen, men först är det en fråga för polisen och sociala myndigheter. Vi kan inte överta deras roll. Vi har inga långa handläggningstider när vi väl vet vad som gäller, säger vd Ulla Hamnlund-Eriksson.
Katarina Björkgren är utbildningsansvarig på Dialoga Relationsvåldcentrum, ett projekt som bedrivs gemensamt av elva västsvenska kommuner. Hon har mångårig erfarenhet av frågor som rör våld i nära relationer och säger att kvinnans historia inte på något sätt är unik.
– Bostadsbolagen har oerhört stor makt när det gäller kvinnofridsarbetet och det är inte ovanligt att en misshandlad kvinna behandlas som brottsling trots att hon är ett brottsoffer – hon blir en icke önskvärd hyresgäst.
– I grunden handlar det om bristande kunskap och många bostadsbolag behöver ha en bättre policy för hur de ska hantera dessa frågor, säger hon.
Misshandeln skedde i den lägenhet där den unga kvinnan bodde tillsammans med sin dotter. Mannen, som är far till barnet, dömdes – först i tingsrätten och sedan i hovrätten – till fängelse och besöksförbud.
Eftersom mannen även slagit sönder lägenheten fick kvinnan ett brev om uppsägning. Hyresvärden Förbo ansåg att eftersom kvinnan stod för hyreskontraktet var det hon som i första hand var ansvarig för det som skett i lägenheten.
Efter att ha tagit hjälp av en jurist från Hyresgästföreningen kunde hotet om vräkning till slut avvärjas. Men kvinnan och dottern kände sig otrygga och rädda och vågade inte bo kvar i området.
– Jag ville flytta till en annan stad för att kunna skaffa mig en ny identitet. Men Förbo ville inte hjälpa mig med ett byte och när min socialsekreterare frågade om förtur blev det avslag, säger kvinnan som efter en tid hos kvinnojouren själv ordnade tillfälligt boende på hemlig adress.
Först i slutet av 2009, nästan ett år efter misshandeln, fick kvinnan en förtur i bostadskön.
Roger Höög, jurist på Hyresgästföreningen, är mycket kritisk till hyresvärden Förbos agerande.
– Hon är ett brottsoffer och det är obegripligt att ett allmännyttigt bolag med 5 500 lägenheter inte snabbare kunde se det och hjälpa till med ett nytt boende.
Förbo anser sig dock ha fungerande rutiner kring hyresgäster som drabbas av våld i hemmet.
– Som bostadsföretag kan vi påverka boendesituationen, men först är det en fråga för polisen och sociala myndigheter. Vi kan inte överta deras roll. Vi har inga långa handläggningstider när vi väl vet vad som gäller, säger vd Ulla Hamnlund-Eriksson.
Katarina Björkgren är utbildningsansvarig på Dialoga Relationsvåldcentrum, ett projekt som bedrivs gemensamt av elva västsvenska kommuner. Hon har mångårig erfarenhet av frågor som rör våld i nära relationer och säger att kvinnans historia inte på något sätt är unik.
– Bostadsbolagen har oerhört stor makt när det gäller kvinnofridsarbetet och det är inte ovanligt att en misshandlad kvinna behandlas som brottsling trots att hon är ett brottsoffer – hon blir en icke önskvärd hyresgäst.
– I grunden handlar det om bristande kunskap och många bostadsbolag behöver ha en bättre policy för hur de ska hantera dessa frågor, säger hon.
Annons
Fakta:
Växjöföreningen
FAKTA VÅLD I HEMMET:• Var tionde kvinna har blivit utsatt för våld av sin partner. • Ett av tio barn beräknas uppleva våld i hemmet. • Anmälningarna om kvinnomisshandel var år 2008 över 28 000. • Mörkertalet tros vara 80 procent
MISSA INGET FRÅN HEM & HYRA. Tryck här för att följa oss på Facebook.