DO kritiskt till hyrespåslag för asyllägenheter
Under sommaren har Hällefors börjat ta emot asylsökande i 20 tomma lägenheter hos det kommunala bostadsbolaget Boab.
Boab lägger på sju procent på den ordinarie hyran, för att täcka eventuella kostnader som bostadsbolaget och Migrationsverket menar kan uppstå när asylsökande bor i lägenheterna.
– Vi menar inte att det handlar om förstörelse eller skadegörelse på något sätt – men förslitningen blir större när varje hyresgäst bara bor cirka tre månader innan flytt, säger Jan Larsson som är tillfällig vd på Boab.
Migrationsverket stödjer hyrespåslaget.
– Det är för att täcka de eventuella merkostnader som kan uppstå i form av ökad varmvattenförbrukning, ökad mängd hushållsavfall et cetera. Vi låter det bo två personer per rum i lägenheterna, vilket kan vara mer än hur man vanligen bor, uppger Angela Gravheden på Migrationsverket i Lindesberg i ett e-brev till Hem & Hyra.
Skarets fastigheter, som i februari dömdes av hovrätten för diskriminering, resonerade på ett liknande sätt som Migrationsverket och Boab nu gör. Bolaget tog ut ett extra påslag på hyran för att täcka eventuella ökade kostnader. Skarets fastigheter som i första hand hyr ut villor, kunde visa på en ökad kostnad för el- och vattenförbrukning eftersom familjen som hyrde av dem var stor. Trots det dömdes bolaget för diskriminering.
I Boabs fall kommer påslaget dock inte användas till att täcka några extra kostnader. I ett protokoll från Boabs styrelsemöte i maj i år, föreslås att pengarna ska särredovisas för att användas till investeringar som på sikt spar pengar, till exempel projekt för minskad energiförbrukning. Boab ordnar även praktikplatser till asylsökande för att påskynda integrationen. Och hyrespåslaget ska användas för att finansiera praktikanternas handledare.
– I grund och botten hade vi inte räknat med att få dessa lägenheter uthyrda alls, och en ökad uthyrningsgrad innebär ökade intäkter i sig, förklarar Jan Larsson.
Ulrika Dietersson är juristen från Diskrimineringsombudsmannen, DO, som drev DO:s talan mot Skarets fastigheter till en fällande dom i hovrätten. För henne och DO var det en nyhet att Migrationsverket sanktionerar högre hyror för asylsökande.
– Hela resonemanget verkar horribelt – det var ju precis det här som var uppe med Skaret-fallet: att ha en förutfattad mening om att vissa grupper av människor kostar mer. Och att bolaget i det här fallet dessutom räknar med en vinst som ska användas till annat – det är ju anmärkningsvärt, säger hon.
Ägaren till Skarets fastigheter känner sig felaktigt dömd och utpekad när Boab och Migrationsverket gör samma sak som han blivit dömd för. Hur ser du på det?
– Det förstår jag att han gör – om till och med en statlig myndighet står bakom det här. Men det betyder inte att domen mot Skaret är fel, säger Ulrika Dietersson.
Migrationsverket, Boab och Skarets fastigheter utgår alla från att flyktingar kostar mer än etniska svenskar. Skillnaden är att Skarets hyresgäster drabbades ekonomiskt personligen eftersom de var kvotflyktingar. Som sådana får man ett så kallat ”introduktionsbidrag” som ska täcka alla kostnader, inklusive hyra. I Boabs fall är det nyanlända asylsökande som bor i lägenheterna. Och så vida de inte har en egen inkomst, betalas hyran av Migrationsverket.
Gör det någon skillnad i DO:s bedömning att samma tanke om att invandrare kostar mer – i ena fallet drabbar en person ekonomiskt men inte i det andra?
– Det är en juridisk knäckfråga. Det är fortfarande en fördomsfull inställning, men lagen är otydlig och det är oklart vad som gäller: om diskrimineringen måste ha en faktisk effekt i form av till exempel högre hyra eller om det räcker med att det är kränkande i sig att bli utsatt för en syn som bygger på fördomar. Det måste prövas rättsligt, säger Ulrika Dietersson.