Experten om kommunerna och ödehusen: Bygglov viktigare än att jaga oseriösa värdar

Filipstad Komplicerade ärenden som bara kostar pengar. Svårt att hitta personal och ointresserade politiker. Det finns många anledningar till att ödehus får stå och förfalla, menar experten Kajsa Reimers.
Kvinna som tittar in i kameran och ler. Huvudet och lite av överkroppen syns. Bakgrunden är suddig.
Foto: Privat
Kajsa Reimers.

Hem & Hyra har lokaliserat ett stort antal öde hyreshus i flera kommuner i Bergslagen. Räknar man med hus som revs under det här året rör det sig om 35 stycken.

Kajsa Reimers är expert på det här området. Hon är utbildad arkitekt, planchef på Ale kommun och tidigare tillsynsvägledare på länsstyrelsen i Västra Götaland. Hon har dessutom undervisat i plan- och bygglagen som är grunden för tillsynsarbetet.

Läs ocksåHyreshusen har lämnats åt sitt öde – här är kommunens extrema lösning: ”Då får de stämma oss”Tredelad bild. Den största bilden visar en grävskopa med förare, framför skalet av ett hus. På de två andra bilderna ser man dels skalet av ett hus med en massa grönska framför, dels en trappuppgång som är helt nedklottrad.

Är resursbrist en förklaring till att hus får stå och förfalla?
– Många mindre kommuner har svårt att rekrytera kompetent personal och anser sig heller inte ha råd att ha så många anställda. Ofta finns det en enda handläggare som sysslar med en mängd olika ärenden, inte bara tillsyn.

Är politikerna ointresserade av den här frågan?
– En del är det. Det är mer prioriterat att bevilja bygglov än att jaga hyresvärdar som missköter sina hus och inte vill samarbeta.

Vad händer med kommuner som inte sköter tillsynen, trots att lagen kräver det?
– I praktiken ingenting. Lagen säger att politikerna i byggnadsnämnden kan dömas för tjänstefel, men vad jag vet har det aldrig hänt för den här typen av ärenden.

Läs ocksåKvinna måste flytta omedelbart - räddningstjänsten såg risker med vanvårdad lägenhet
Två röda och nedgångna trädhus.
Två av de fem ödehus som finns i byn Blötberget utanför Ludvika. Husen ägs på pappret av en man i Tyskland som ingen verkar kunna få tag på.

Är tillsynsärenden komplicerade?
– Det kan de vara. Det finns till exempel högt ställda krav på hur ett föreläggande ska vara utformat.

Kostar det pengar för kommunerna?
– Ja, tillsynsärenden tar tid och innebär enbart kostnader. Om viten döms ut går pengarna till staten. Skulle en kommun exempelvis riva en byggnad på en fastighetsägares bekostnad är risken stor att kommunen i slutändan får betala. Det beror på att de här fastigheterna oftast saknar värde och att ägarna sällan har några pengar.

Vad kan man göra för att det ska bli bättre?
– Staten kan kräva att kommunerna måste ha en plan för hur tillsynen ska gå till. Det kravet finns inte i dag, vilket gör att arbetet kan bli ostrukturerat. Helst skulle jag vilja att tillsynen sätts in i ett tidigare skede, så att byggnaderna inte blir så förfallna att de riskerar liv och hälsa för boende och omgivning.

Läs ocksåBostadsbolaget skövlade fornlämning – nu har domen fallit

Bör staten hjälpa kommunerna ekonomiskt?
– Anser staten att det är viktigt att kommunerna kan göra något åt förfallna byggnader? I så fall kan man fundera på någon form av finansiering. Exakt hur den skulle utformas vet jag inte. Ett annat sätt att hjälpa till är att låta kommunerna ta betalt för tillsynen. Det får de inte göra i dag.

– Värst drabbade är glesbygdskommunerna som redan har en tuff situation.

Läs också Lars hiss har stått still i flera år: "Klart man förväntar sig att en hiss ska fungera om det finns en" Kopplade tvättmaskin med trädgårdsslang - döms att betala en miljon efter vattenskada

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.