HemHyra.se använder sig, precis som flertalet andra webbplatser, av cookies för att förbättra servicen för er besökare. Läs mer om Cookies

Få kommuner använder succémodell för hemlösa

Gävleborg Modellen Bostad först kan minska hemlösheten kraftigt. Trots det används den av få kommuner i Mellansverige – och i Uppsala har man lagt projektet på is.
Yvonne Oscarsson var projektledare när Bostad först infördes i Ljusdals kommun förra året.
Foto: Emma Jonsson
Yvonne Oscarsson var projektledare när Bostad först infördes i Ljusdals kommun förra året. Hon tror att grundidéerna bakom modellen skulle komma till stor nytta inom fler områden än arbetet mot hemlöshet. "Man borde jobba så även med andra problem. Lyssna på individen och se till att förutsättningarna finns för att personen ska kunna förändra sitt liv", säger hon.

Det var i början av 2019 som Uppsala kommun la ner arbetet med Bostad först. Av de 14 personer som fått en lägenhet 2016–2019 har bara fyra personer bott kvar och fått vanliga förstahandskontrakt, eller är på väg att få det. Vad var det som gick snett?

– Generellt i de kommuner som har provat Bostad först ser vi att 80–85 procent av dem som får lägenheter är kvarboende på längre sikt, säger Marcus Knutagård, som är lektor på Lunds universitet och forskar om hemlöshet.

Läs ocksåSocialchefen efter granskningen om vräkta Benita: ”Jag vill be om förlåtelse”

Bostad först introducerades i Sverige för drygt tio år sen, efter den amerikanska förlagan Housing first. Modellen går ut på att ge hemlösa personer vanliga lägenheter, utan att ställa krav på till exempel drogfrihet. Sen ges de personer som vill det stöd att förändra sina liv.

– Tidigare har många kommuner jobbat med boendetrappan, där det är många olika steg och man ska förtjäna att få flytta upp till nästa. Många med beroendeproblematik mäktar inte med att ta sig igenom alla steg. Nu vänder man på det, säger Yvonne Oscarsson, som var projektledare när Bostad först infördes i Ljusdals kommun förra året.

Bostad först förespråkas både av Socialstyrelsen och av samarbetsorganet Sveriges kommuner och regioner. Trots det är det ännu få kommuner som använder sig av modellen. I Gävleborgs, Västmanlands och Uppsala län finns Bostad först bara i 4 av 28 kommuner, medan ytterligare tre kommuner är intresserade av att införa arbetssättet, visar Hem & Hyras kartläggning (se grafik).

Läs ocksåSjukpensionären Benita ställdes på gatan – trots att hon borde fått stöd
Hem & Hyras kartläggning visar att bara i 4 av 28 kommuner Gävleborgs, Västmanlands och Uppsala län använder modellen Bostad först, medan ytterligare tre kommuner är intresserade av att införa den. I Uppsala har Bostad först lagts på is, men det finns förhoppningar om att återuppta arbetet. Grafik: TT Nyhetsbyrån
Hem & Hyras kartläggning visar att bara i 4 av 28 kommuner Gävleborgs, Västmanlands och Uppsala län använder modellen Bostad först, medan ytterligare tre kommuner är intresserade av att införa den. I Uppsala har Bostad först lagts på is, men det finns förhoppningar om att återuppta arbetet. Grafik: TT Nyhetsbyrån

Alla kommuner som har infört modellen har gjort lokala anpassningar av den. Tanken i grundmodellen är att man ska känna att man får bo i lägenheten permanent, men många kommuner har ändå valt att skriva andrahandskontrakt med socialförvaltningen eller ta bort besittningsskyddet till en början. Senare – efter ett, två eller fler år – omvandlas kontraktet till ett vanligt förstahandskontrakt. Den viktigaste orsaken är att bostadsbolagen kräver någon form av extra trygghet.

I Enköping fanns det en diskussion inför starten 2017 om att erbjuda vanliga kontrakt direkt.

– På bostadsbolaget var de oroliga för att de skulle bli lämnade ensamma i händelse av att det inte skulle fungera, så därför valde vi lösningen med andrahandskontrakt, säger Camilla Johansson, avdelningschef på socialförvaltningen i Enköpings kommun.

Läs ocksåDet orättvisa boendestödet – så sviker samhället de psykiskt sjuka

Problemet är svårt att komma runt. När Västerås startade sin satsning på Bostad först 2015 var det brist på små hyreslägenheter och kommunen köpte därför in bostadsrätter som hyrdes ut.

– Men det blev lite fel, för syftet är ju att så småningom få skriva ett eget kontrakt med en hyresvärd, säger Carina Lundin, som jobbar som boendesamordnare inom Bostad först i Västerås. Numera står det kommunala bolaget Mimer och de privata värdarna Hembla och Rikshem för lägenheterna.

I Västerås går det att säga upp kontraktet efter bara ett dygn för en hyresgäst som missköter sig.

Varför finns den regeln?
– Det kan vara personer som känner den boende sen tidigare som kommer och stör och då kan det gå fort. Det måste finnas något sätt att agera snabbt om det uppstår en sådan situation. Vi har ett ansvar gentemot hyresvärden att det funkar och det är viktigt för att vi ska kunna få in nya lägenheter, säger Carina Lundin.

”Det var problem med störningar med vräkningar som följd.”

Ann-Christine Dahlén, avdelningschef på socialförvaltningen i Uppsala, hoppas att Bostad först kan komma igång igen i Uppsala under 2021.
Ann-Christine Dahlén, avdelningschef på socialförvaltningen i Uppsala, hoppas att Bostad först kan komma igång igen i Uppsala under 2021.

När Uppsala kommun slutade att erbjuda Bostad först i början av 2019 var det Uppsalahem som drog i nödbromsen, berättar Ann-Christine Dahlén, avdelningschef på socialförvaltningen.

– Att det upphörde beror på att vi inte var tillräckligt förberedda. Det var problem med störningar med vräkningar som följd. Bostadsbolaget sa ifrån till slut. Det skulle behövas mycket mer stöd från vår sida. Nu tittar vi på hur vi kan göra ett bättre urval så att det är personer som verkligen är motiverade till en förändring, och hur vi kan ge bättre stöd, säger hon.

Uppsalas kommunfullmäktige beslutade redan 2012 att införa Bostad först, men det dröjde till 2016 innan det rullade igång. En uppföljning 2018 visade att grundidén med modellen inte hade följts fullt ut. Enligt rapporten hade det visat sig finnas svårigheter med att införa ett förändrat arbetssätt inom en befintlig verksamhet. Bland annat hade uppdelningen mellan boende och behandling blivit otydlig, eftersom samma socialsekreterare hade haft hand om vårdkontakter och att följa upp hur det fungerade att bo i lägenheten.

Tror du att det hade betydelse att initiativet kom från politikerna och inte inifrån socialförvaltningen?
– Vi är ju en politiskt styrd organisation och har en skyldighet att genomföra det politikerna bestämmer. Men det här var före min tid och jag kan inte svara på vad ställtiden har varit, säger Ann-Christine Dahlén.

Marcus Knutagård har inte närstuderat vilka problem Bostad först stött på i Uppsala, men säger att just det är en faktor som har lyfts inom det nationella Bostad först-nätverket när det gäller flera kommuner.

– När initiativet kommer från politiker kan det bli svårare att genomföra än om det kommer från de som ska arbeta med modellen. Vill man inte eller vet man inte hur man ska jobba med det blir det problematiskt, säger han.

I Bollnäs och Enköping kom initiativen från tjänstemannasidan, medan Ljusdals kommun hade en lite annorlunda lösning. Yvonne Oscarsson var ordförande i arbetsmarknads- och socialnämnden 2014–2018 som representant för Vänsterpartiet när beslutet om Bostad först fattades, men utsågs senare till projektledare för att införa Bostad först inom socialförvaltningen.

I Bollnäs fattade kommunstyrelsen beslut i juni i år om att avsätta pengar till en treårig försöksperiod med Bostad först. När de två tjänsterna som boendestödjare annonserades ut visade sig intresset vara stort. 188 ansökningar kom in till sista ansökningsdatum som var i september.

Flera av de kommuner Hem & Hyra har varit i kontakt med betonar hur betydelsefulla boendestödjarna är för att modellen ska vara framgångsrik. Hur de bemöter dem som får bostad är avgörande.

– Att någon annan tror på en gör att människor växer. Då blir du delaktig och kan ta ansvar själv för dina val. Man kan ha helt andra samtal då, säger Camilla Johansson, avdelningschef på socialförvaltningen i Enköpings kommun.

”Man mår bra av att känna att man själv är med och bestämmer.”

– Att man lägger mycket ansvar på de boende tror vi är det som funkar bra, man mår bra av att känna att man själv är med och bestämmer. Vi är också tydliga med att vi inte är några drogkontrollanter. Det bygger på relationer med förtroende och tillit, säger Carina Lundin, som är boendesamordnare i Västerås.

Det är också den styrka Marcus Knutagård lyfter som viktigast, utifrån den forskning som finns.

– Vår bedömning är att det handlar mycket om förtroende och tillit och att man själv få vara med och påverka. Tidigare har folk ofta inte kunnat vara ärliga, för ett återfall i missbruk har till exempel inneburit att man har blivit utskriven eller blivit av med sitt boende. Många säger att det är första gången de kan vara ärliga om hur de har det och hur de mår. Det är otroligt viktigt att bli behandlad som en medmänniska och vuxen, säger han.

Camilla Johansson berättar att om personen har en egen inkomst och betalar hyran kostar Bostad först inte mer än arbetsinsatsen från socialtjänstens sida. Behöver personen stöd för att betala hyran så handlar det ofta om ganska små lägenheter. Skulle en person i stället få en plats på ett behandlingshem kan det kan kosta kommunen någonstans mellan 2000 och 2500 kronor per dygn.

– Så det är ganska stor skillnad rent ekonomiskt, men framförallt handlar det om att de här personerna kan få ett värdigt liv och känna trygghet. Lägenheten har du kvar oavsett om du fortsätter missbruka eller om du skulle få ett återfall. En annan styrka är att det sker här. Man åker inte i väg på behandlingshem och kommer tillbaka till samma miljö som man var i tidigare, utan förändrar sitt liv här där man är, säger hon.

En av de största svårigheterna de har stött på i Enköpings kommun är att flera bostadslösa personer i aktivt missbruk har tackat nej till att få en lägenhet.

– Efterhand har vi förstått att många är rädda att bli ensamma. Det kan göra att personen väljer att vara kvar på vårt härbärge. Där har vi ett arbete att göra, säger Camilla Johansson.

I Enköping bor alla utom en som fått lägenhet genom Bostad först kvar. Den personen valde att flytta ut efter några månader efter att lägenheten hade blivit ett tillhåll för andra personer med missbruksproblem. I Ljusdals kommun bor alla som har fått lägenhet hittills kvar. I Västerås har modellen fungerat bra för ungefär 70–80 procent av dem som har fått lägenheter, beroende på hur man räknar. En av dem som har fått en lägenhet är Kicki Fors, som blev bostadslös som 45-åring och vantrivdes med de andra insatser hon fick från Västerås stad.

Trots att Bostad först på många sätt har varit en succémodell i majoriteten av de kommuner som har prövat den så har det gått trögt att sprida den i landet. Marcus Knutagård och hans forskarkollegor efterlyser en nationell strategi för att minska hemlösheten genom Bostad först, vilket finns i Finland, Norge och Danmark.

Marcus Knutagård, lektor på Socialhögskolan vid Lunds universitet och forskare.

– I Sverige har det vuxit fram ett ganska spårbundet sätt att arbeta i boendetrappan. Det är ju ett perspektivskifte att inte på förhand döma ut folk, utgå ifrån att de inte kan bo i vanliga lägenheter. Och det är klart att det är en trygghet för bostadsbolagen att socialtjänsten står för boendekostnaden, eventuella reparationer och dessutom kan flytta på personen snabbt, det är väl mycket där skon klämmer, säger Marcus Knutagård.

En annan faktor han tar upp är hur väl Bostad först passar in i den värdegrund som finns i kommunen. I Lund har det till exempel funnits ett sprututbytesprogram för narkomaner sedan 1986, medan det i Uppsala infördes först 30 år senare, 2016. Idén om skademinimering, som sprututbytesprogrammen bygger på, finns även inom Bostad först.

”Det är ganska märkligt att man fortsätter betala för ett kostsamt alternativ som ger en sämre långsiktig effekt.”

Marcus Knutagård tycker ändå att det är förvånande att modellen inte har blivit mer spridd i landet med tanke på att det finns stora pengar att spara på att införa den.

– Det är ganska märkligt att man fortsätter betala för ett kostsamt alternativ som ger en sämre långsiktig effekt, när det finns ett billigare alternativ med goda resultat, säger han.

I Uppsala kommun tittar socialförvaltningen på hur de kan införa Bostad först igen, på ett sätt som även Uppsalahem kan ställa sig bakom.

– Vi håller på att jobba med frågan nu. Jag är lite otålig av mig. Min förhoppning är att vi kan vara igång igen nästa år, säger Ann-Christine Dahlén.

Fakta: Det här är Bostad först

• Bostad först har som utgångspunkt att bostaden är en mänsklig rättighet.
• Bostad och stöd separeras från varandra.
• Det ska inte vara ett krav att vara drogfri eller att gå i behandling. Fokus är skademinskning och återhämtning.
• Deltagarna har självbestämmande­rätt och ska bemötas med respekt och empati.
• Lägenheterna ska vara utspridda i det vanliga beståndet.
• Stödet ska finnas kvar så länge personen behöver det.

Läs också Larmet: Äldre och dementa hamnar i hemlöshet För sjuka för ett hem – tusentals är hemlösa på grund av psykisk ohälsa

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.