Fast telefon ofta krav för trygghetslarm
Ett trygghetslarm är en anordning som snabbt kopplar till en larmcentral när dess ägare trycker in knappen på en bärbar dosa. Idealiskt för äldre och funktionshindrade som vid akuta situationer behöver omedelbar hjälp.
Enligt siffror från Hjälpmedelsinstitutet har ungefär 200 000 svenskar trygghetslarm installerade i sin hemmiljö och tekniken ersätter i många fall behov av ett särskilt boende eller personlig assistans.
Larmen hyrs av kommunen till en kostnad på knappt 100 till 200 kronor i månaden.
Men den tekniska utvecklingen och svenskarnas förändrade telefonvanor ställer nya krav på utrustningen.
Moderna lägenheter är ofta inte anslutna till det ordinarie telenätet, vilket kan ställa till med problem om den boende skulle få behov av ett trygghetslarm. Var femte kommun i Hem & Hyras rundringning kräver att beställaren har ett fast telefonabonnemang för att larmet ska fungera.
I sådana fall är bästa lösningen att försöka ansluta sig till det fasta nätet, berättar Kristian Ramírez, jurist och rådgivare på opartiska konsumentorganisationen Telekområdgivarna.
– Om kommunen har valt ett trygghetslarm som kräver fast telefoni så kan det innebära problem för användaren då man inte kan kräva att få fast telefoni av operatören.
Många av landets kommuner erbjuder två andra varianter av trygghetslarm: ett som baseras på ip-telefoni och kräver internetuppkoppling samt ett larm som ringer upp via mobilnätet.
Båda alternativen dras dock med tekniska begränsningar. Ip-telefoni är beroende av elförsörjning och vid strömavbrott slås larmfunktionen därför ut. Larm kopplade till mobilnätet är i sin tur beroende av att det finns täckning och larmsignalerna har vid test inte alla gånger nått önskvärd styrka.
Vilken typ av trygghetslarm som passar bäst – och finns tillgänglig – beror på var du bor.
– Valet av tjänst har kommunen gjort så det är till dem man ska ställa frågan om möjlighet att koppla till det ena eller andra nätet. Sen ska man självfallet också höra med den operatör som man tänker använda om de stödjer trygghetslarmet, säger Kristian Ramírez.
Ljungby kommun tillhör dem som av säkerhetsskäl rekommenderar de ursprungliga, analoga larmen framför de mobila.
– Nackdelen är att gsm-larmen är beroende av täckning. Där det inte finns god täckning, har larmen svårt att fungera, säger verksamhetschef Johan Rutgersmark.
Men även trygghetslarm med fast telefoni har sina svagheter. När en stor del av telefonnäten i dag har digitaliserats förvrängs de analoga tonerna ibland på väg mot sitt mål – vilket i värsta fall kan leda till hjälpsignalen inte hörsammas. Enligt ett regeringsbeslut ska alla analoga trygghetslarm därför över tid bytas ut mot digitala.
Kommun | Typ av larm | |
Bergs kommun | Endast fast telefon | |
Bjuv | Endast fast telefon | |
Eslöv | Fast telefon och mobil – med begränsningar | |
Gävle | Fast telefon och mobil | |
Göteborg | Fast telefon, mobil och IP | |
Karlstad | Fast telefon, mobil och IP | |
Lerum | Fast telefon och IP | |
Ljungby | Fast telefon och mobil | |
Ljusdal | Endast fast telefon | |
Osthammars kommun | Endast fast telefon | |
Skara | Fast telefon och IP | |
Skellefteå | Fast telefon och mobil | |
Stockholm | Fast telefon, mobil och IP | |
Södertälje | Fast telefon, och mobil | |
Vänersborg | Fast telefon, mobil och IP | |
Västervik | Fast telefon och mobil | |
Ystad | Fast telefon och IP | |
Örebro | Fast telefon och mobil |