HemHyra.se använder sig, precis som flertalet andra webbplatser, av cookies för att förbättra servicen för er besökare. Läs mer om Cookies

Fikasnack som ger kontakt

Göteborg Youssef och Azib ville lära sig svenska och mer om sitt nya land. Maria och Clara ville göra nå­got me­nings­fullt och få nya kom­pisar i Västsverige. Nu är de språk­vänner. Här ger de sina bästa tips.

– Man be­höver svenska kom­pisar om man ska lära sig prata på rätt sätt. På mitt jobb är alla svenskar, men vi pratar näs­tan bara om saker som har med ar­be­tet att göra. Det blir gans­ka be­gränsat, säger Youssef Al Raee.

Han kom till Sverige från Sy­ri­en för två och ett halvt år se­dan.

Läs ocksåFaror på savannen och arga lappar – psykologen om varför vi bråkar i tvättstugan

Det har ordnat sig med bo­stad på Öc­kerö och jobb som an­lägg­nings­ar­be­ta­re på Hönö, men det tar tid att komma in i ett nytt sam­häl­le. Youssef och hans fru har inte många vänner än, vare sig svenska el­ler sy­ris­ka. Men nu ses vi hem­ma hos en av dem, näm­li­gen Youssefs språk­vän Maria Jourdanis i Kal­le­bäck.

Kaf­fet är ser­verat i lä­gen­hetens var­dags­rum. Youssef har varit hem­ma hos Maria ti­digare, men of­tast möts de på andra ställen.

– För någ­ra vec­kor se­dan var vi på Världs­kul­tur­mu­se­et. Men vi ses inte jätteofta, det ska ju funka prak­tiskt med jobb och an­nat. Då kan man hö­ras över Face­book, säger Maria Jourdanis, som ar­be­tar som för­skol­lä­ra­re.

Läs ocksåNär prepping kostar skjortan klarar grannarna krisen ihopBildmontage med en krislåda fylld av saker som nödradio och stormkök. Intill två kvinnor som förbereder mat vid ett bord.

Det var just via Face­book som hon an­mälde sig till Göteborgs kom­muns språkvänsprojekt.

– Först var jag med på en språk­fika där vi träffades sex per­soner. Men det blev bara en träff, det är jät­te­svårt att få till ett da­tum när man är så många. Det är lättare när man bara är två, säger Maria.

Hon tyc­ker att fler svenskar borde an­mäla sig.

Läs ocksåHjältedådet: Lisas fest räddade grannar ur brinnande radhus

− Jag har många vänner som inte känner en enda in­vand­ra­re. Göteborg är väl­digt seg­re­gerat, säger Maria.

Själv har hon gre­kis­ka rötter, med en pap­pa född i Da­mas­kus. Hon bodde i Li­ba­non när hon var li­ten och är gift med en man från Zim­bab­we.

− Så det har all­tid varit na­tur­ligt för mig att ha många kul­turer runt mig. Men jag har all­tid iden­ti­fierat mig som svensk, inte som grek.

Att vara språk­vän be­höver inte be­tyda mer än att man ses ett an­tal gånger un­der ett år. Men det kan ock­så leda till djup vän­skap. Så blev det för Clara Tidare och Azib Hagos. De var båda för­äld­ra­le­diga när de blev språk­vänner och bodde nära varandra i Lunden och Här­lan­da.

− Det bi­drog till att vi lärde känna var­ann snabbare, men att vi blev goda vänner be­rodde på per­son­ke­min. Azib är väl­digt öp­pen och ny­fi­ken, säger Clara Tidare.

Azib Hagos.

Det var för tio år se­dan. Ef­ter det har Azib Hagos an­mält sig yt­ter­li­ga­re två gånger till språkvänsprojektet. Först matchades hon ihop med ett äld­re par och se­dan med en an­nan kvin­na. Hon har be­hållit kon­takten med alla och de har även lärt känna varandra.

− Vi är inte bara språk­vänner, vi har blivit som fa­milj, säger Azib Hagos.

Clara håller med. För­ut­om att ses för att äta och um­gås brukar de vara barn­vakt åt varandra.

– Barnen har blivit som ku­siner, mina poj­kar brukar fråga om Azibs tjejer kan komma och sova över. Och när Azib söker nya jobb och an­nat brukar hennes mam­ma säga till henne i te­le­fon att fråga vad vi tyc­ker. När hennes mam­ma inte kan god­känna själv lämnar hon över kon­trollen till oss, säger Clara Tidare och skrattar.

Fakta: Språkvän – vad är det?

In­ne­bär att en ut­ri­kes­född per­son el­ler fa­milj matchas ihop med en per­son el­ler fa­milj som är eta­ble­rade i sam­häl­let och kan språket bra. Man ses, pratar och um­gås

Man ska vara 18 år el­ler äld­re och vilja en­ga­gera sig. Inga för­kun­skaper krävs, bara att man vill um­gås.

Som ut­lands­född ska man ha per­ma­nent up­pe­hålls­till­stånd och kun­na för­stå och prata lite svenska.

Se­dan starten 2003 har idén spridits till fler kom­muner. I Göteborg är Hyres­gäst­fö­re­nin­gen en part­ner.

Fakta: Vad gör du som språkvän?

• Ger av din tid. Bestämmer själva hur ofta ni vill ses, fika, äta middag, delta i aktiviteter eller bara umgås.

• All kontakt är frivillig och görs utan ekonomisk ersättning. Någon gång i månaden under ett års tid.

• Du kan vara språkvän ensam, med familjen eller kompisar. Funkar inte matchningen bra går det att avbryta.

Fakta: Så anmäler man sig

1. Sök på kommunens hemsida. Projekt finns bland annat i Varberg, Kungsbacka, Mölndal, Partille, Göteborg, Lerum, Ale, Kungälv, Stenungsund, Tjörn och Orust.

2. Det kan kallas språkvän, flyktingguide eller volontär.

3. Fyll i en ansökan där du beskriver dig själv och dina önskemål. Sedan matchas du med någon nyanländ.

Fakta: Enkla aktiviteter är bäst

• Ofta är det bra att börja med att bara ses och fika. Sedan kan man hitta på saker att göra, utifrån gemensamma intressen.

• Visa din hemort, det finns många sevärdheter. Bäst är saker som är gratis eller kostar lite. Var och en betalar för sig.

• I vissa kommuner ordnas gruppaktiviteter för språkvänner. De är frivilliga, öppna och för det mesta gratis.

Läs också De blir hemlösa på nyårsafton - men har fått mat på bordet och el Nu förklarar paret: "Därför äter vi grannarnas sopor"

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.