Fikasnack som ger kontakt
– Man behöver svenska kompisar om man ska lära sig prata på rätt sätt. På mitt jobb är alla svenskar, men vi pratar nästan bara om saker som har med arbetet att göra. Det blir ganska begränsat, säger Youssef Al Raee.
Han kom till Sverige från Syrien för två och ett halvt år sedan.
Det har ordnat sig med bostad på Öckerö och jobb som anläggningsarbetare på Hönö, men det tar tid att komma in i ett nytt samhälle. Youssef och hans fru har inte många vänner än, vare sig svenska eller syriska. Men nu ses vi hemma hos en av dem, nämligen Youssefs språkvän Maria Jourdanis i Kallebäck.
Kaffet är serverat i lägenhetens vardagsrum. Youssef har varit hemma hos Maria tidigare, men oftast möts de på andra ställen.
– För några veckor sedan var vi på Världskulturmuseet. Men vi ses inte jätteofta, det ska ju funka praktiskt med jobb och annat. Då kan man höras över Facebook, säger Maria Jourdanis, som arbetar som förskollärare.
Det var just via Facebook som hon anmälde sig till Göteborgs kommuns språkvänsprojekt.
– Först var jag med på en språkfika där vi träffades sex personer. Men det blev bara en träff, det är jättesvårt att få till ett datum när man är så många. Det är lättare när man bara är två, säger Maria.
Hon tycker att fler svenskar borde anmäla sig.
− Jag har många vänner som inte känner en enda invandrare. Göteborg är väldigt segregerat, säger Maria.
Själv har hon grekiska rötter, med en pappa född i Damaskus. Hon bodde i Libanon när hon var liten och är gift med en man från Zimbabwe.
− Så det har alltid varit naturligt för mig att ha många kulturer runt mig. Men jag har alltid identifierat mig som svensk, inte som grek.
Att vara språkvän behöver inte betyda mer än att man ses ett antal gånger under ett år. Men det kan också leda till djup vänskap. Så blev det för Clara Tidare och Azib Hagos. De var båda föräldralediga när de blev språkvänner och bodde nära varandra i Lunden och Härlanda.
− Det bidrog till att vi lärde känna varann snabbare, men att vi blev goda vänner berodde på personkemin. Azib är väldigt öppen och nyfiken, säger Clara Tidare.
Det var för tio år sedan. Efter det har Azib Hagos anmält sig ytterligare två gånger till språkvänsprojektet. Först matchades hon ihop med ett äldre par och sedan med en annan kvinna. Hon har behållit kontakten med alla och de har även lärt känna varandra.
− Vi är inte bara språkvänner, vi har blivit som familj, säger Azib Hagos.
Clara håller med. Förutom att ses för att äta och umgås brukar de vara barnvakt åt varandra.
– Barnen har blivit som kusiner, mina pojkar brukar fråga om Azibs tjejer kan komma och sova över. Och när Azib söker nya jobb och annat brukar hennes mamma säga till henne i telefon att fråga vad vi tycker. När hennes mamma inte kan godkänna själv lämnar hon över kontrollen till oss, säger Clara Tidare och skrattar.
Innebär att en utrikesfödd person eller familj matchas ihop med en person eller familj som är etablerade i samhället och kan språket bra. Man ses, pratar och umgås
Man ska vara 18 år eller äldre och vilja engagera sig. Inga förkunskaper krävs, bara att man vill umgås.
Som utlandsfödd ska man ha permanent uppehållstillstånd och kunna förstå och prata lite svenska.
Sedan starten 2003 har idén spridits till fler kommuner. I Göteborg är Hyresgästföreningen en partner.
• Ger av din tid. Bestämmer själva hur ofta ni vill ses, fika, äta middag, delta i aktiviteter eller bara umgås.
• All kontakt är frivillig och görs utan ekonomisk ersättning. Någon gång i månaden under ett års tid.
• Du kan vara språkvän ensam, med familjen eller kompisar. Funkar inte matchningen bra går det att avbryta.
1. Sök på kommunens hemsida. Projekt finns bland annat i Varberg, Kungsbacka, Mölndal, Partille, Göteborg, Lerum, Ale, Kungälv, Stenungsund, Tjörn och Orust.
2. Det kan kallas språkvän, flyktingguide eller volontär.
3. Fyll i en ansökan där du beskriver dig själv och dina önskemål. Sedan matchas du med någon nyanländ.
• Ofta är det bra att börja med att bara ses och fika. Sedan kan man hitta på saker att göra, utifrån gemensamma intressen.
• Visa din hemort, det finns många sevärdheter. Bäst är saker som är gratis eller kostar lite. Var och en betalar för sig.
• I vissa kommuner ordnas gruppaktiviteter för språkvänner. De är frivilliga, öppna och för det mesta gratis.
