Forskaren: ”Vanligast i områden där det skett en förändring”

Göteborg Allt fler bostadsrättsföreningar bygger in sig bakom staket och murar. Otrygghet kombinerat med bristande social gemenskap är en del av förklaringen, visar forskningen.
Foto: Privat
Mikaela Herbert, doktorand i urbana studier vid Malmö Universitet.

– De senaste 20 åren har fenomenet ökat, det har skett en normalisering, säger Mikaela Herbert.

Hon är doktorand i urbana studier vid Malmö universitet och har skrivit en rapport om bostadsrättsföreningar som stängslar in sig.

Läs ocksåAnvände lägenheten som hälericentral – sålde stulna elcyklar med falska kvittonMannen är dömd för att ha bedrivit en omfattande häleriverksamhet med lägenheten som nav. Stulna elcyklar och batterier värda hundratusentals kronor har sålts vidare till kunder via Blocket och Facebooks Marketplace med hjälp av förfalskade kvitton.

I sitt arbete kunde hon se att staketbyggandet ökat i två olika typer av stadsdelar.

– I Malmö låg merparten av föreningarna i områden där det skett en förändring mot ökad social utsatthet. De jag intervjuade upplevde minskad trygghet. Orsakerna de angav varierade från allvarliga konflikter med inslag av hot och omfattande skadegörelse, till sådant man kan förvänta sig i en stad. Till exempel problem med cykelstölder eller att människor genar över gården och sitter på föreningens bänkar, säger Mikaela Herbert.

Den andra gruppen av bostadsrättsföreningar låg i välmående stadsdelar där det inte skett några större sociala förändringar.

Läs ocksåVräkningsbesked fick mannen att sätta eld på sin lägenhet – hovrätten fastslår dom på fyra års fängelse för mordbrandEtt tydligt eldhärjat rum.

– Där verkade det snarare vara någon form av granneffekt, att man påverkas av vad andra föreningar gör, i kombination med låg toleransnivå för mindre ordningsstörningar, säger Mikaela Herbert.

Ofta var det inte en enad front som stod bakom beslutet att bygga mur eller staket.

– De som var mest angelägna var också sådana som deltog på föreningsstämman. De kunde få en grupp att engagera sig runt frågan. Sedan finns det alltid motståndare och olika åsikter. Att det blir ett staket behöver inte tolkas som att en majoritet aktivt ställt sig bakom det, säger Mikaela Herbert.

Läs ocksåSandras kommun tynar bort - tappar allt fler invånare: "Jag tror inte vi är kvar om tio år"Sandra Salonen har bott i Högsby kommun i 17 år, men har svårt att se hon och döttrarna Maya, 8 år, och Ayla, 10 år, skulle bli kvar en längre tid. "Man märker att samhället dör ut. Det är inte som det var för ens tio-femton år sedan", säger hon.

En delförklaring till staketen verkade vara just svårigheten att få människor att engagera sig i det gemensamma boendet.

– När man upplever otrygghet finns det två vägar man kan välja. Antingen sociala insatser, att boende bryr sig, håller koll på gården och säger till om de ser något. Eller en passiv lösning där man anpassar miljön och bygger ett staket. Då kan den fysiska lösningen vara enklast, även om den också är dyrast, säger Mikaela Herbert.

Vad tänker du själv om att fenomenet blir allt vanligare?

– Svår fråga. Jag tänker att det handlar om frågan vad trygghet är. Med ett staket skapar man upplevelsen av att det är mer tryggt på insidan. Men då kanske det också känns mindre tryggt på utsidan.

LÄS MER: Vänner på varsin sida stängslet

Läs också Hällde ut bensin på vinden – livrädda grannar larmade gång på gång Inbrott vanligare i flerfamiljshus än i villor: ”Viktigt att känna sina grannar”

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.