Från trist rest till klimatsmart rätt
Guldheden, Göteborg. En högljudd räddningsoperation pågår i hyresrättens kök. Överbliven potatis och gröna bönor från familjen Oddhammars middag mejas ihop till en smet i mixern, tillsammans med kryddor, kikärtor och riven ost.
– Det blir en helt egen rätt på saker som annars skulle åkt i soptunnan. Jag ska göra en vegansk majonnäs på kikärtsspadet också. Du betalar ju för både kikärtorna och spadet, varför inte använda allt, säger Daniel Oddhammar.
Han rör sig mellan arbetsytor täckta med knivar, morötter, rivjärn, ostskalkar och skedar och skär av en bit blomkålsblast i farten. Den ska hamna i en restsallad ihop med skal från ekologiska morötter, den grova delen av en purjolök och stammen från en broccoli.
– Mycket går att äta om man hanterar råvaran på rätt sätt. Blomkålsblast måste skivas ganska tunt, annars blir den träig. Den är också god att fritera, säger han och smakar av majonnäsen.
Daniel har jobbat som kock i drygt 20 år. Nu driver han Generation Waste, ett företag med fokus på matsvinn i restauranger. Han samarbetar också med sin hyresvärd, Poseidon. 2018 fick vinnarna i bolagets sopsorteringstävling en kurs i svinnmatlagning. Sedan samlades Daniels recept i Kokbok för snåljåpar.
Han har också delat med sig av klimatsmarta kökstips till bolagets hyresgäster i andra sammanhang.
– Det är kul! Kockar är hantverkare och kör på i sina spår, medan privatpersoner är lite mer öppna för nya saker. Och det handlar ju också om deras egna pengar.
Daniel tycker att både proffs och hemmakockar behöver ändra beteende och se matens värde, ekonomiskt och miljömässigt.
– Att slänga pengar är galenskap, men vi slänger en portion överbliven mat utan att blinka. Låt i stället resterna bli det bästa på hela veckan.
Han plockar upp en vissen paprika.
– Nu ska jag visa en grej som många inte tänker på. Om jag mixar paprikan syns inte skrynklorna, men smaken kommer fram ändå. Vill man använda allt kan man servera det i ett annat format. Så har jag jobbat länge.
Daniel öppnar sopskåpet och slänger paprikaskaftet – som faktiskt är avfall, liksom bananskal och avokadokärnor. Matsvinn är däremot allt ätbart som hamnar i soporna.
Enligt Livsmedelsverket motsvarar maten som svenska hushåll slänger i onödan varje år 442 000 ton växthusgaser – nästan lika mycket som 360 000 bilar släpper ut. Dessutom är maten en stor post i de flesta människors budget.
Så varför slänger vi mat?
– Man gör det nog av ren vana och ser inte den stora bilden. Om alla i Sverige slänger en potatis varje dag blir det totalt runt nio miljoner som går i soporna.
Daniels grundtips till den som vill tänka om är att börja med sådant som ofta blir över. Ostskalkar, bröd och ris kan bli riven ost, krutonger och fried rice.
– Man ska inte krångla till det så mycket. Det kan kännas för tungt att göra vegobiffar, ströbröd och egen majonnäs. Sätt upp som mål att sluta slänga bröd, då har man ändå gjort en insats.
Fotnot: här hittar du Kokbok för snåljåpar
- Skär bort paraffinet från överblivna ostbitar och riv till sås och gratäng.
- Kikärtsspad blir maräng eller majonnäs, skaldjurslake sätter smak på sås och soppa.
- Gör krutonger och ströbröd i stället för att slänga bröd.
- Syra och pickla ramslök, kål, morot … Gott, nyttigt och hållbart.
- Inventera kyl och skafferi, använd det som finns innan du köper nytt.
- Ställ rester som ska användas synligt i kylskåpet så att de inte glöms bort.
- Planera! Tänk ut resträtter i förväg, måndagens fläskkarré kan bli torsdagens pyttipanna.
