Här fick olika grupper förtur till bostäder
Fler och fler kommuner har förturssystem för personer som av olika skäl har särskilt svårt att skaffa bostad själva. I fjol lät 246 kommuner ett eller flera hushåll gå före i kön, enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät.
Den vanligaste gruppen var nyanlända, som fick förtur i nästan hälften av kommunerna. En förklaring är bosättningslagen, som gör att kommunerna är skyldiga att ta emot ett visst antal nyanlända som har fått uppehållstillstånd och behöver flytta från Migrationsverkets asylanläggningar.
Men det är inte alltid de får förstahandskontrakt till vanliga lägenheter. Hälften av landets kommuner använder sig av tillfälliga kontrakt för nyanlända.
Den näst vanligaste förtursgruppen är personer som fått jobb i och vill flytta till kommunen. Liksom nyanlända och ungdomar har de ofta inte stått i bostadskö på den nya orten och kan därför ha svårt att hitta bostad på egen hand.
– Sådana förturer har vi haft länge, ända tillbaka till 30-talet. Då var det ofta personer med någon åtråvärd kompetens, till exempel läkare, som fick hjälp att flytta till kommunen. Nu har det breddats till fler grupper, säger Johan Kihlberg, utredare på Boverket.
I dag kan det lika gärna handla om förskollärare eller undersköterskor, som får så kallad näringslivsförtur.
En ny fråga i årets bostadsenkät var om kvinnor i behov av skyddat boende hade fått bostadsförtur under 2018. 51 kommuner svarade ja på den frågan.
Antalet kommuner som svarar att de har förturssystem har ökat kraftigt sedan mitten på 00-talet. Men hur många hushåll som har fått sådan hjälp, det frågar man inte efter i bostadsmarknadsenkäten.
– Vi vet inte hur många personer eller hushåll det handlar om, bara antalet kommuner, påpekar Johan Kihlberg.
De vanligaste förturerna 2018 – och i vilka kommuner
