Annons

Hyresgäster hjälptes åt att ge jeans nytt liv – här är bästa återbrukstipsen

Gävleborg Kreativt, kul och socialt. Och så känner man att man har gjort något ordentligt. De tyckte hyresgästerna som deltog i en återbruksverkstad i en kvarterslokal på Håstahöjden i Hudiksvall.
Thea Thanprasit, halvkroppasbild, sitter med jeans framför sig på bordet, på återbruksverkstaden.
Foto: Petra Marandi Roos
Thea Thanprasit har symaskin hemma och brukar laga kläder, men på återbruksverkstaden fick hon nya idéer och inspiration.

Thea Thanprasit klipper ut en lagom stor bit ur ett par gamla trasiga jeans. Nu ska tyget få en andra chans, i form av en kasse att stoppa lunchlådan i. Hon tycker om att sy och har tagit sig hit till återbruksverkstaden från en annan del av stan.

– Jag brukar laga kläder hemma, men jag är inte så duktig, säger hon.

ANNONSGuide till hemförsäkringar

– Nej, tänk tvärt om! Tänk ”Jag är duktig”! säger Tina Hägglund, som sitter snett mitt emot Thea vid långbordet i kvarterslokalen.

Närbild på jeanstyg och två händer med en nål i den högra handen, Tina Hägglund håller på att sy kedjesöm med ljusblå tråd.
Tina Hägglund syr kedjesöm som dekoration på ett förkläde i jeans.

Tina syr själv kedjesöm med ljusblå tråd på ett förkläde i jeans, som hon tyckte behövde piffas till.

– Det är meditativt att skapa, konstaterar hon.

Läs ocksåIngrid i Gottsunda fick besök av EU-projekt – så vill Uppsalahem minska sitt klimatavtryckIngrid Pineiro i röd tröja tar emot flera gäster i trappuppgången utanför sin ytterdörr. EU-projektet Net Zero Cities besökte Gottsunda.

Tina var nyfiken på återbruksverkstaden och tyckte att det verkade som ett bra sätt att träffa folk och göra något positivt tillsammans.

– Om alla vi som är här ikväll berättar för andra om det kan idén spridas, och på så vis verkligen göra skillnad, säger hon.

Annons

Symaskiner från återvinningscentralen

Omkring 20 personer har samlats i kvarterslokalen den här kvällen, för laga, göra nytt av gammalt och lära av varandra. Bakom initiativet står Hyresgästföreningen, kommunen, Forsa folkhögskola, ABF och Glada Hudikhem. Symaskinerna och en del av jeans­tyget kommer från kommunens återvinningscentral på Ulvberget.

Anna Mikaelsson, halvkroppsporträtt där hon håller upp en klänning i ofärgat linne framför sig på en galge. Ana har vitt hår, glaögon, en röd tröja och en svart jacka med grå krage.
Anna Mikaelsson fick hjälp att nåla upp en klänning som hon haft i många år men inte gillar längden på.

En av dem som var först på plats var Anna Mikaelsson, som bor en bit bort i samma hus som lokalen. Hon håller upp en klänning i linnetyg framför sig.

– Jag köpte den för snart 23 år sen men har inte använt den så mycket som jag tänkt, för jag tycker inte om längden, men nu ska jag ta opp den, säger hon, och berättar att hon fick hjälp att nåla upp den medan hon hade den på sig.

Hon har lagat många jeans genom åren, inte minst när hennes barn var små.

Läs ocksåGösta, 92 år, gick på matlagningskurs: ”Jag behöver äta lite mer grönt”

– Det är bland det roligaste som finns. Då känner man att man har gjort något ordentligt. Jag har svårt att kasta kläder, så det är en viss tillfredställelse när man kan använda ett plagg ett tag till, säger Anna Mikaelsson, som hoppas att idén med återbruksverkstäder sprider sig.

– Det här är något folk idag behöver. Det är väl inte alla barnfamiljer som har en symaskin hemma, säger hon.

Annons

Tanken är att någon av symaskinerna ska lämnas kvar i kvarterslokalen, så att de som bor i området kan använda den även framöver.

Maria Sjöndin, halvkroppsbild där hon sitter och broderar på en bit jeans. Maria har blont uppsatt hår, en grönmönstrad sjal runt halsen, runda glasögon. Till höger i bild ett bord med tyg och sybehör, en röd mönstrad plåtask, återbruksverkstad.
Maria Sjöndin, som jobbar som textillärare på Forsa folkhögskola, visar hur man syr sashiko, japanskt broderi som används för lagningar.

Men många på plats väljer också att sy för hand. Maria Sjöndin, som är lärare på Forsa folkhögskolas textilutbildning, visar till exempel hur man syr sashiko, en broderiteknik från Japan som man kan använda för att göra dekorativa lagningar i form av geometriska mönster.

Återbruksträffar i Iggesund och Delsbo

Porträttfoto, Maria Ericson, folkrörelseutvecklare på Hyresgästföreningen, i långt mellanblont lockigt hår och glasögon.
Maria Ericson, folkrörelseutvecklare på Hyresgästföreningen.

Efter Håstahöjden står Iggesund näst på tur, ikväll måndag 15 maj, och det finns även planer på en återbruksträff i Delsbo 28 augusti.

– Vi tänkte att vi skulle testa att göra det här i det största bostadsområdet först, därför blev det Håsta. Sen hoppas vi att de lokala hyresgästföreningarna fortsätter och att det sprider sig. Det stärker gemenskapen också, det har många positiva bieffekter, säger Maria Ericson, folkrörelseutvecklare på Hyresgästföreningen.

Fakta: Textilexpertens tre tips för trasiga jeans

Maria Sjöndin, lärare på Forsa folkhögskolas textilutbildning, tipsar:

1. Synliga lagningar blir ofta snyggt på jeans. Sök på ”synlig lagning” eller ”visible mending” på nätet. Ofta krävs bara nål och tråd.
2. En klassiker när det gäller att göra något av gamla jeans är att sy en väska med en eller flera fickor.
3. Jeans går ofta sönder på knäna eller längre ner. Då kan man göra ett par shorts eller en kjol av dem.

Fakta: Laga kläderna – bäst för klimatet
  • Det allra bästa för klimatet och miljön är att inte köpa nya kläder, utan laga och använda de man har.
  • Näst bäst är att återanvända eller återbruka: att någon tar över plagget, eller att du syr om det till något nytt och använder det.
  • I tredje hand kan man lämna kläder till textilåtervinning. Då används materialet till något nytt. Gamla trasiga strumpor kan till exempel bli ljuddämpning i bildörrar.
Läs också Motorolja och hundbajs hamnar i behållarna för matfett: "Ingen succé - mer farligt avfall än matolja" Ny lag om sortering av matavfall – de kraven ställs på hyresgäster och hyresvärdar Efter höga hyresyrkandet från Uppsalahem: ”Många har tunna plånböcker nu”

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.