Hyror höjs mycket mer än andra priser
I årets förhandlingar blev hyreshöjningen 1,9 procent i genomsnitt, vilket är en relativt måttlig nivå historiskt sett. Men jämfört med prisökningarna i övrigt är det en mångdubbelt så stor höjning. Inflationen är för närvarande bara 0,2 procent.
Pär Svanberg, förhandlingschef på Hyresgästföreningen, är en person som reagerat på skillnaderna.
-Vi tycker att bostadsföretagen tagit i onödigt mycket. De yrkade om påslag på 3,3 procent i år. I den ekonomiska situation som råder borde de hålla igen. Men det gjorde de inte, konstaterar han.
Förra året blev hyresökningen 2,5 procent. Då steg konsumentpriserna, KPI, med 0,9 procent. Det innebär alltså att hyrorna ökade nästan tre gånger så mycket. Under 2009 sjönk KPI med 0,3 procentenheter, medan hyrorna steg med 3 procent.
Förklaringen till att hyrorna rusat i väg ligger bland annat i att bostadsbolagen fått ökade kostnader för underhåll. Hyrorna ska återspegla lägenhetens bruksvärde och företagens faktiska kostnader.
-När övriga utgifter inte ökat så mycket passar värdarna på att ta ut hyror som ska bekosta underhållet. Alla hyresgäster är med och betalar för underhållet, men det genomförs naturligtvis inte samtidigt i alla bostadsområden, säger Pär Svanberg.
Under åren 2002-2011 har kommunala taxor för till exempel värme och vatten stigit betydligt mer än inflationen. Enligt de så kallade Holgersson-undersökningarna har dessa priser stigit med hela 43 procent under perioden. Värdarnas kostnader har dock bara ökat med 27 procent, tack vare vissa besparingar och rationaliseringar.
-Om priserna för underhåll och taxor bara ökat med inflationen på 14 procent, hade hyrorna bara behövt höjas med sju procent sammanlagt under alla de åren, säger Pär Svanberg.
År Inflation Hyresökning
2013 0,2 1,9
2012 0,9 2,5
2011 2,6 2,2
2010 1,3 1,4
2009 -0,3 3,0