Inlåsta: Värden vägrar godkänna deras byten
Calle Ejnestrand och hans tioårige son Kid bor i Göteborg. Innan Calle och Kids mamma separerade bodde de i Masthugget, en central och populär stadsdel där det är långa kötider till hyresrätterna och där bostadsrätterna är dyra.
Medan Kids mamma bodde kvar i området hamnade Calle så småningom på andra sidan älven, i Kville på Hisingen.
– Det var det som fanns och som mina köpoäng räckte till, säger Calle Ejnestrand.
Vill inte komma och leka
Kid bor varannan vecka hos sin mamma och sin pappa. Men han går i skolan och på fritids i Masthugget, hans kompisar bor i det området och det är även där som han tränar thaiboxning två till tre gånger i veckan. Samtidigt uppfattar vännernas föräldrar att Kville är en mindre trygg stadsdel.
– Mina kompisar vill inte gärna komma hit och leka, deras föräldrar vill inte att de gör det. När jag frågar dem säger de ”kan vi inte vara hos mig i stället”, säger Kid Ejnestrand.
Via en bytarsajt lyckades Calle Ejnestrand hitta en kvinna i Majorna, som gränsar till Masthugget. Hon ville byta med honom.
”Var perfekt”
– Det var perfekt. Hennes lägenhet kostade bara 5 200 kronor i månaden. Den jag har nu kostar 7 800. Jag klarar av det, men det går ganska jämnt upp, det är svårt att lägga undan pengar, säger Calle Ejnestrand som arbetar som vaktmästare.
Med en bostad i Majorna skulle han även kunna sälja bilen och slippa köpa månadskort i kollektivtrafiken. Hans arbetsplats ligger på Hisingen, men dit kan han cykla.
– Jag har bilen mest för att skjutsa Kid. Den kostar flera tusen i månaden bara att äga. Det vore roligare om han och jag kunde resa eller hitta på saker ihop för de pengarna, säger Calle Ejnestrand.
Balkong giltigt skäl
Både han och kvinnan som ville byta är hyresgäster hos kommunala Familjebostäder.
I sin bytesansökan skrev kvinnan att hon ville ha balkong och högre standard. Det ansåg Familjebostäder var ett godtagbart skäl. Däremot godtog de inte Calle Ejnestrands argument.
Med hjälp av Hyresgästföreningen bestred han värdens avslag i hyresnämnden.
Förvånande beslut
– Familjebostäder hade två representanter och en advokat med sig. Hur mycket kostar inte det? Det var som en rättegång, det kändes som jag gjort något fuffens, säger Calle Ejnestrand.
Han trodde han skulle få rätt i nämnden, men till hans förvåning blev det avslag där också.
Hyresnämnden skriver i sitt beslut att de visserligen har förståelse för Calle Ejnestrands bytesskäl, men att de inte är beaktansvärda i hyresrättslig mening.
Går inte att överklaga
Skillnaden i restid är för kort och det har inte inträffat några förändringar i Calles ekonomiska situation sedan han flyttade till Kville. Beslutet går inte att överklaga.
– Nu vet jag inte riktigt vad jag ska göra. Jag får kämpa vidare. Senast jag sökte en lägenhet i Majorna med mina köpoäng hamnade jag på plats 55, så det lär ju dröja innan jag kan flytta dit, säger Calle Ejnestrand.
Att Calle inte fick byta påverkar vardagslivet. Men det finns också mer extrema exempel.
Våldsam man
Maja, som vi kan kalla henne, har skyddad identitet. Hon har fått lämna både jobb och bostad på grund av hot från en våldsam man som hon haft en relation med tidigare i sitt liv.
Hon har senare fått barn med en annan man. Tillsammans med sitt barn bodde hon förra året på ett skyddat boende i Göteborg. Hon började läsa in gymnasiet för att kunna byta yrke.
När den kommunala värden Poseidon erbjöd henne en förturslägenhet för 10 500 kronor i månaden utsattes hon för en dubbel press.
– Poseidon sa att du får bara en chans, det är den här lägenheten eller ingen. Och soc sa till mig att ett barn inte ska bo för länge på ett skyddat boende, de började tänka på att förflytta honom, säger Maja.
Räknade med pappan
Studielån och bostadsbidrag skulle knappt räcka till hyran och övriga levnadsomkostnader. Men barnets pappa bodde nära och hade sagt att han kunde ha viss vårdnad om sonen. Därför räknade hon med att kunna jobba extra.
– Men så fort jag flyttade dit så stack han. Hade jag vetat att han inte skulle ta sitt ansvar hade jag inte tackat ja till lägenheten, säger Maja.
Redan första månaden hörde hon av sig till Poseidon och berättade att situationen var ohållbar.
Pengarna räcker inte
– Pengarna räcker inte, jag går inte runt. Det jag har kvar efter hyran ligger strax under existensminimum. Samtidigt säger socialen till mig att jag måste ha en mer rimlig hyresnivå, de ger bara bistånd upp till ett maxtak. Det är mitt ansvar att byta bostad, säger Maja.
I sommar kommer hon inte att få studielån. Då blir det ännu mindre pengar kvar.
Närmare släkten
Hon hittade en annan hyresgäst som ville byta. Den andra lägenheten är billigare och ligger dessutom närmare hennes mamma och mormor, som skulle kunna hjälpa till med barnpassning.
Men eftersom Maja bott kortare tid än 12 månader i sin lägenhet räcker det inte med ”beaktansvärda skäl”, hon måste ha ”synnerliga skäl” för att få byta.
Poseidon tycker inte att hon har synnerliga skäl och det tyckte inte heller hyresnämnden. Nämnden anser däremot att hon har beaktansvärda skäl och skriver i sitt beslut att hon kan ansöka om byte igen när det gått 12 månader.
”Ett stort nej”
Den tidpunkten infaller i september och då tänker Maja försöka på nytt. Men hon vet fortfarande inte hur det ska gå i sommar.
– Allt i samhället blir dyrare. Ulf Kristersson har sagt att vi ska välja billigare. Men när man försöker lösa en billigare hyra så får man bara ett stort nej. De förstör människors liv, säger Maja.
Flera granskningar som Hem & Hyra har gjort visar att fler och fler svenskar vill byta lägenhet med varandra, men att hyresvärdarna allt oftare säger nej.
Hårdare bedömningar
Det går att bestrida värdens beslut i hyresnämnden. Men även hyresnämnderna har blivit hårdare och färre vänder sig dit nu.
Mängden bytesärenden i landets hyresnämnder har minskat kraftigt mellan 2017 och 2024.
Och av dem som trots allt överklagar dit är det en högre andel som får nej, visar Hem & Hyras kartläggning.
Vill hindra skenbyten
Rätten att få genomföra byten är inskriven i hyreslagen sedan 1960-talet, och baserar sig på ett antal beaktansvärda skäl
Många värdar utgår mycket strikt från lagens skäl. I Göteborg har alla de fyra kommunala bostadsbolagen samma riktlinjer när det gäller direktbyten.
– Det handlar dels om att man inte ska kunna ta en genväg och runda bostadskön. Men också om att hindra skenbyten, där någon som byter egentligen inte alls tänker bo i lägenheten, säger Åsa Fritzon.
Oklart hur vanligt
Svarthandel med hyreskontrakt genom falska byten har länge varit ett känt fenomen, framför allt i Stockholm.
Åsa Fritzon säger att Familjebostäder regelbundet nekar misstänkta skenbyten. Men hur ofta det finns pengar inblandat är det ingen som vet.
Bytesreglerna är från 1960-talet. Vissa saker är vanligare i dag än då, till exempel att två föräldrar separerar. Då vill man kanske göra ett byte i efterhand för att barnen ska få närmare mellan föräldrarna. Hur ser ni på en sådan sak?
– Om det har hänt något i familjesituationen eller i den ekonomiska situationen efter att man fick den första lägenheten, då är det möjligt att få byta. Men har man medvetet skaffat den lägenheten och det fortfarande är samma premisser, då har man inte beaktansvärda skäl.
Det råder bostadskris. Kanske har man begränsade valmöjligheter. Om ni inte misstänker skenbyte, skulle ni inte kunna vara mer generösa?
– Då blir det ett sätt att gå förbi en massa människor som står i kön. Man kan alltid se saker på olika sätt. Den som vill byta tycker att den ska få det, men den som stått länge i kön blir troligtvis ledsen om alla bara håller på och byter.
Sparar ni pengar på att neka byten?
– Nej, det gör vi inte. Det är ju samma kostnader om någon flyttar av en annan anledning som på grund av ett direktbyte, säger Åsa Fritzon.
”Undanflykter och hittepå”
Sandra Nogueira har företrätt både Calle Ejnestrand och Maja i hyresnämnden.
Hon ger inte mycket för resonemanget om att direktbyten skulle vara orättvisa gentemot dem som står i bostadskön.
– Det låter som undanflykter och hittepå. Personerna som vill byta är ju redan inne på bostadsmarknaden, man tar ingen annans plats om man byter. Det är ett riktigt långsökt och dåligt argument, säger Sandra Nogueira.
Skrivna i en annan tid
Hon tycker att det är tydligt att bytesreglerna är skrivna när bostadsmarknaden var i balans och det inte rådde skriande bostadsbrist i stora delar av landet.
På Boplats Väst behöver du i dag ha köat i snitt 6,9 år för att få en hyresrätt i Göteborg. För en lägenhet i Majorna-Linné, dit Calle Ejnestrand ville byta, är den genomsnittliga kötiden 11 år.
– Nu blir effekten att bostadsbolagen stänger in folk. Hyresvärdarna säger att människor bor fel, till exempel i för stora lägenheter. Men sedan säger de nej till byten och låser marknaden, säger Sandra Nogueira.
Vanliga situationer
Enligt henne finns flera vanliga situationer som idag faller utanför de beaktansvärda skälen till byte.
Vanligast är att någon vill byta till en bostad med billigare hyra för att spara pengar. Det tillåts inte, om inte din inkomst har förändrats.
– Det kan också vara en situation där du bor i Varberg men alla dina vänner eller hela din familj bor i Göteborg. Du vill byta dit, men det räknas inte heller som beaktansvärda skäl enligt lagen, trots att de flesta är överens om att ditt sociala välmående spelar roll i livet, säger Sandra Nogueira.
”Svårt att förstå”
Ännu hårdare än de beaktansvärda skälen tolkas de synnerliga skälen, som krävs om man ska få byta trots att man inte bott 12 månader på en adress. Det var på grund av detta som Maja vägrades byte.
Sandra Nogueira säger att hon har svårt att förstå hyresnämndens beslut i Majas fall.
– De säger att hon har ömmande skäl, men ändå bedöms de inte som synnerliga. Jag är besviken, säger Sandra Nogueira.
Maja själv konstaterar att alltihop kokar ner till ett enda grundproblem.
– Det finns inte tillräckligt med bostäder för oss låginkomsttagare som har svårt att klara höga hyror. Nu försöker folk bara överleva i det här samhället.
LÄS MER: Vad är beaktansvärda skäl för lägenhetsbyte? Hem & Hyra reder ut
