Kommunala bostadsrätter – en följd av nya lagen?
Lagen om allmännyttiga kommunala bostadsbolag har snart ett år på nacken. Boverket har fått regeringens uppdrag att följa vad lagen får för effekter och har nu lämnat sin första rapport.
Slutsatsen är att inte så mycket har hänt. Ännu.
Trots att de kommunala bolagen nu måste drivas enligt affärsmässiga principer med normala vinstkrav är det ytterst få kommuner som har skrivit in detta i sina ägardirektiv, till exempel.
Hur avkastningskraven kommer att se ut och vad vinsterna kommer att användas till ska Boverket följa framöver. Liksom hur kommunerna tar sitt ansvar för personer som av olika skäl har svårt att få bostad.
– Rollfördelningen har blivit mycket tydligare nu. Om några år kanske vi får se att de allmännyttiga bostadsbolagen får mindre ansvar än tidigare för det bostadssociala arbetet i kommunen, säger Assar Lindén, utredare på Boverket.
Om varken det egna bostadsbolaget eller de privata hyresvärdarna lämnar tillräckligt många lägenheter till socialt utsatta personer måste kommunen lösa det på något annat sätt.
– Redan nu finns det kommuner som köper enskilda bostadsrätter. Vi vill se om det är något som kommer att öka. Än så länge är det bara spekulationer, säger Assar Lindén.
Ni beskriver det som en risk. Kan det inte vara en bra möjlighet?
– Om kommunen köper en stor kåk där alla som har svårt att hävda sig på bostadsmarknaden får bo, då tror jag inte alls det är en lysande lösning. Om man däremot fördelar ut de hushållen i olika bostadsområden kan det kanske bli en positiv effekt i stället.
Förra årsskiftet infördes också nya skrivningar i hyreslagen. Inte bara de kommunala, utan även privatvärdarnas hyror ska nu användas som norm vid hyressättningen. De ändringarna har inte heller gett några tydliga effekter ännu. Hyreshöjningarna för 2011 slutade ungefär som vanligt, i förhållande till inflationen, konstaterar Boverket.
Bolagens yrkanden inför 2012 års hyresförhandlingar stack ut desto mer. Vissa kommunala och privata bostadsbolag har krävt osedvanligt höga hyreshöjningar, särskilt i attraktiva lägen. På sikt kan det leda till större skillnader mellan olika områden, men det är inte givet, påpekar Assar Lindén.
– Om det blir en större skiktning kan man undra vad som händer med de områden där hyrorna står still. Det får vi följa upp under ett antal år. Man kanske kommer fram till att det är bättre att nöja sig med små skillnader i hyresnivåerna.
