Kramfors ensam i länet med bostäder åt alla

Länsstyrelsens bostadsmarknadsanalys för 2019 ger en splittrad bild av det aktuella läget i Västernorrland och en kritisk bild av hur svensk bostadspolitik fungerar i dag.

Det är obalans på bostadsmarknaden men ändå inte, skriver rapportförfattarna själva i sin sammanfattning av situationen i länet.

ANNONSGuide till hemförsäkringar

Kramfors är den enda kommunen där man i dag har balans mellan tillgång och efterfrågan i alla kommundelar och för alla grupper.

Härnösand har också geografisk balans. Däremot har man problem med att lösa behovet av specialanpassade bostäder för äldre människor under de närmaste åren.

I Ånge och Sollefteå märks den lokala urbaniseringen med accelererande inflyttning till centralorterna tydligast. Där har man i dag överskott av bostäder ute i småorterna.

Läs ocksåKommunens känga till regeringen: ”Orimligt att bli lämnad så ensam”

Sundsvall är ensam om att ha bostadsbrist i både centralorten och de mindre kommundelarna medan Örnsköldsvik och Timrå i underlaget till rapporten uppgett att de har underskott i centralorterna men balans i ytterområdena.

Det stora länsövergripande problemet är inte att det fattas bostäder, utan att tillgången inte matchar behovet. Antingen för att lediga lägenheter och hus är för dyra för att vara tillgängliga för alla eller för att de finns på orter där de bostadssökande inte vill bo.

Länsstyrelsen konstaterar att bostadsförsörjning är mer än bostadsbyggande och att de satsningar som gjort på lokal och nationell nivå för att få fram billigare bostäder inte är tillräckliga.

Läs ocksåMögliga skrubbar och källarrum utan brandskydd – här är batteriboomens baksida

”Ett marknadsorienterat byggande har inte klarat av att lösa bostadsförsörjningsfrågan för en kommun med låga markvärden, med en spridd befolkning i flera lokalsamhällen/ serviceorter eller för hushåll med lägre inkomster”, skriver rapportförfattarna.

När befolkningen växer klarar kommuner och bransch av att planera och bygga för hushåll med stabila inkomster. Men verktygen räcker inte till för att lösa allas inträde på bostadsmarknaden, menar länsstyrelsen.

De bostadssociala medel som finns i form av exempelvis bostadsbidrag, bostadstillägg, försörjningsstöd och social förtur bottnar i 1947 års bostadssociala proposition och är inte tillräckligt kraftfulla i dag.

Länsstyrelsen efterlyser i rapporten en bostadssocial utredning som får gott om tid på sig att ta fram förslag till nya lösningar.

På kort sikt kan kommunerna också, menar länsstyrelsen, behöva reformera arbetet med förturer och hur man ser på affärsmässiga principer i allmännyttan.