Människor i lägenhet är mer oroliga över våld och droger

I princip alla personbrott utom fickstöld och sexualbrott har ökat något de senaste två åren. Det visar den nationella trygghetsundersökningen, som Brå publicerade i veckan.

Drygt nio procent av svenskarna uppger att de under fjolåret utsattes för hot, vilket också är den brottstyp som är vanligast att drabbas av.

ANNONSGuide till hemförsäkringar

Allra mest anmärkningsvärt är kanske ändå att var tredje kvinna i åldrarna 20 till 24 år i fjol utsattes för någon form av sexualbrott – och nästan varannan kvinna i samma åldersspann har ofta eller ganska ofta valt en alternativ väg till en plats på grund av oro för brott.

Men det är inte bara ålder och kön som avgör i vilken mån vi upplever otrygghet. Hem & Hyra har med hjälp av statistik från Brå kartlagt hur tryggheten skiljer sig mellan människor i lägenhet respektive småhus.

På tio av elva frågor svarar personer i flerfamiljshus att de är mer otrygga än småhusägare.

Läs ocksåHär gör råttor och knarkare kaos i garaget – Walid: ”Har fått städa undan sprutor”

Lägenhetsbor har i högre grad avstått från aktiviteter eller restaurangbesök på grund av oro och de är mer oroliga över att utsättas för misshandel, personrån samt sexuella övergrepp. När det gäller nedskräpning, skadegörelse, klotter, narkotikahandel och hotfulla gäng är andelen människor som upplever problem det dubbla jämfört med småhusägare.

Därtill upplever människor i lägenhet en märkbart större otrygghet i sitt egna bostadsområde – och anser i något högre grad att polisen inte bryr sig om problem i deras bostadsområden.

Den enda punkten i Hem & Hyras genomgång där småhusägare upplever större oro är bostadsinbrott. Här svarar nästan var tredje husägare att de mycket ofta eller ganska ofta oroar sig över att bli utsatt, jämfört med knappt var femte lägenhetsbo.

Läs ocksåHyrorna betalda efter återfallet – men Alexander tvingas flytta: ”Kan inte träffa min dotter”

Enligt Hyresgästföreningens förbundsordförande Marie Linder behöver otrygghet inte automatiskt innebära att man är mer utsatt för brott.

– Det kan handla om allt från att belysningen är dålig till att buskar behöver klippas för att sikten ska bli bättre. Eller att man inte kan påverka bostadsområdet. Här har fastighetsägarna ett stort ansvar att verka för boinflytande och verkligen lyssna på hyresgästerna.

En annan viktig del är gemenskap boende emellan. I ett område där grannarna känner varandra och har ett socialt utbyte ökar tryggheten, berättar Marie Linder.

– Det visar vikten av hälsa på sina grannar, kanske ta en fika och att ha en aktiv hyresgästföreningen i området.

Eduardo Medina, lektor i sociologi på Mälardalens högskola, har själv bott i både lägenhet och villa. Han känner igen sig i enkätsvaren.

– Min egen upplevelse är att man som boende i lägenhet löper större risk att hamna i konflikt. Det är fler andra människor att samsas med och det gör att man blir mer utsatt. I till exempel miljonprogramsområden finns det även en ekonomisk skillnad mot många villaägare, men det går inte att dra alla hyresgäster över en kam.