Östersund saknar plan mot hemlöshet – strider mot lagen
Socialstyrelsens rapporter visar på att antalet hemlösa i Sverige inte har ökat nämnvärt mellan de två senaste kartläggningarna. Däremot finns det stora lokala skillnader.
I Västernorrland har siffran gått upp medan situationen är den omvända i Jämtland. Här har hemlösheten i stället gått ner med 53 procent. På pappret. Statistiken kan i många fall brista på grund av exempelvis låg svarsfrekvens och stora mörkertal på grund av allmän ”dålig koll” för att hemlösa saknar fast adress och är svåra att komma i kontakt med.
– Socialstyrelsen utgår från att antalet personer i hemlöshet är betydligt fler än vad statistiken visar och resultatet ska betraktas som ett minimum. Vad eventuella regionala och kommunala ökningar och minskningar kan bero på bör analyseras på lokal nivå, säger Charlotta Fondén, utredare på Socialstyrelsen.
Ett påpekande som Tommy Lekedal också skriver under på. Han är biträdande förvaltningschef på social- och arbetsmarknadsförvaltningen i Östersund.
– Jag kan inte se att vårt arbete skulle ha sänkt hemlösheten, för hittills har det inte hänt mycket. Inte så att hemlösa behöver sova på gatan, men de kommer inte vidare från utslussningsboenden till egna hem. Det är stopp på grund av bostadsbrist och frågan bör uppmärksammas mer av sittande politiker, säger Lekedal.
Östersund saknar också en plan mot hemlöshet, vilket strider mot lagen. Faktum är att en sådan plan inte funnits på många år. Men nu är en på gång, försäkrar Magnus Rönnerfjäll, ordförande för social- och arbetsmarknadsnämnden.
– Ja, och vi behöver en bra och hållbar plan. Det vi åstadkommit nyligt är att vi ordnat fler platser på akutboende. Och det är viktigt att vi fortsätter vara en garant och stöd i första lägenheten. Men svårigheten idag är ju just att hitta permanenta bostäder. Vi har ett bra samarbete med Rikshem, men behöver en mer riktad satsning för att få hjälp av fler fastighetsbolag.
Hemlösheten anser Magnus Rönnerfjäll vara en viktig politisk fråga, av flera skäl.
– Förutom det självklart humanistiska så handlar det även om ekonomi. Det kostar mer att inte hjälpa.
• Socialstyrelsen kartlägger hemlöshetens omfattning och karaktär vart 6:e år sedan 1993. Undersökningen är nationell och bygger på uppgifter från kommuner, landsting, trossamfund, frivilligorganisationer med flera, totalt bidrar ungefär 2 000 verksamheter till sammanställningen som genomförs under en bestämd vecka i april. Syftet är att resultatet ska användas inom socialtjänstens arbete mot hemlöshet.
• Begreppet hemlöshet inbegriper personer som lever i 1. akut hemlöshet: ”uteliggare”, hänvisad till akutboende, härbärge eller jourboende. 2. Institutionsvistelse eller stödboende. 3. Boende i träningslägenhet eller liknande av kommunen ordnat. 4. Personer som bor tillfälligt och kontraktslöst hos kompisar eller inneboende.
