Över 100 000 är rädda för sin granne
Redan på väg tillbaka från kvällspromenaden anade han oråd.
Grannens dörr en våning under hans stod vidöppen och där inne var det kolmörkt. Jimmy skyndade på stegen upp för trappan – bara för att få sina värsta farhågor bekräftade.
Utanför lägenheten stod grannen och väntade. Naken. Med ett hagelgevär i handen.
Deras blickar möttes, och sekunden senare stirrade Jimmy in i mynningen på vapnet.
– Min kropp blev som förstenad. Hans ögon var helt svarta. Jag insåg att han antingen var sjukt berusad eller påtänd, berättar Jimmy.
Ögonblicket efter släpper paralyseringen. Jimmy skriker åt mannen att sänka geväret, sliter åt sig sin hund och rusar ned för trappan mot porten.
– Jag minns att jag bara springer, ropandes på hjälp. Först efter några hundra meter saktar jag ner och ringer 112, livrädd för att han skulle ha följt efter.
Inom kort anländer en piketstyrka. Mannen grips och hans vapen beslagtas.
Två månader senare framkommer det genom polisens förundersökning att hagelgeväret var skarpladdat.
– Då snurrade det till i huvudet. Jag hade lika gärna kunnat förvandlas till en graffitimålning på väggen.
Att inte känna säkerhet i sin egen bostad är dessvärre inte helt ovanligt. Enligt en enkät som opinionsinstitutet Skop utfört bland Hem & Hyras läsare är tre procent rädda för minst en av sina grannar.
Utslaget på samtliga landets hyresgäster motsvarar det ungefär 116 000 personer.
De vanligaste orsakerna till otrygghet är att grannen upplevs som stökig och otrevlig eller missbrukar alkohol eller narkotika. Ett annat skäl är att grannen har psykiska problem.
Patrik Emanuelsson, vice vd och förvaltningschef för Svenska bostäder, känner igen sig i bilden av hur många hyresgäster som är rädda för sina grannar.
Han upplever att otryggheten är något av ett storstadsproblem. En effekt av att många inte vill ta kontakt eller umgås med dem som bor i lägenheterna intill.
– I den mån vi kan påverka brukar vi anordna träffar för våra hyresgäster några gånger per år. Det är formella möten där vi diskuterar underhåll och liknande frågor men också sociala aktiviteter. Trygghetsfrågan står allra högst på vår dagordning.
Ett annat sätt att skapa trivsel är att hålla den yttre miljön i bästa möjliga skick.
Så länge grannarna respekterar hyreslagen är värdens makt att ingripa i enskilda ärenden dock begränsad, resonerar Patrik Emanuelsson. Ett mellansteg som hyresgäst kan då bli att söka hjälp hos störningsjouren på orten.
I Göteborg är de anställda vid Störningsjouren utbildade i att skapa trygghet genom dialog och medling. Retorik och tillvägagångssätt skiljer sig från gång till gång, men så gott som alltid handlar det om att avdramatisera situationen, berättar vd Bo Strandberg.
– Människors rädsla bottnar oftast i att man inte vet hur saker ligger till och i stället bygger upp en fantasibild. Då blir vår uppgift att informera om sakers tillstånd och få folk att träffas.
Ibland räcker dock varken störningsjourens, polisens eller de sociala myndigheternas hjälp hela vägen fram.
Efter gevärshotet har Jimmy bytt till sig en lägenhet i ett lugnt och trevligt område. Den inre tryggheten har däremot inte hittat hem. Händelsen resulterade i ett posttraumatiskt stressyndrom och han har tvingats gå till en psykolog i månader.
Studierna till sjuksköterska hoppade han av.
– Det gick inte längre. Jag tappade liksom inspirationen att hjälpa andra människor. Ärren från det här kommer nog att sitta kvar hela livet.
Värden:
När grannen bryter mot hyresavtalet.
Störningsjouren:
Under pågående störning.
När du behöver hjälp att medla.
När du upplever otrygghet i hemmet.
Polisen:
Vid hot om eller under pågående våld.
Sociala myndigheter:
När du misstänker att barn far illa.
Om grannen har psykiska eller sociala problem och behöver hjälp.
