Prepping för hyresgäster – så fixar du en god hemberedskap
Politiker och myndigheter har sedan Rysslands storskaliga invasion av Ukraina varit allt tydligare med att beredskapen måste höjas i hela landet. För hushållen handlar det i första läget om att höja sin hemberedskap och se till att införskaffa det som behövs för att kunna klara sig i vart fall en vecka på egen hand. Enligt Camilla Thure, beredskapssamordnare i Mörbylånga kommun bör vi alla därför snarast se över de förutsättningar, risker och särskilda utmaningar som finns i vår omedelbara omgivning.
Se över riskerna i din omgivning
Det är stora skillnader på vilka behov som kommer att bli svårast att tillgodose om du bor på en enslig gård eller ett stort hyreshus. Men vad du behöver förbereda dig för kan även bero på närheten till vissa sorts industrier, vattendrag och större städer. Hur livsmedelsproduktionen ser ut i din kommun och hur stabil infrastrukturen är.
– På just din kommuns hemsida ska den här typen av information finnas. Där hittar du information om hur förutsättningarna ser ut där du bor, säger Camilla Thure.
En veckas beredskap kan vara för kort
När det kommer till den egna kommunen menar hon att en veckas beredskap tyvärr är för kort. Ölänningarna behöver sikta högre.
– Faktum är att vi bor på en ö, ansluten till fastlandet via en bro. Om något skulle hända räcker det inte här att bara ha beredskap för en vecka. Samtidigt har vi en fördel i att vi här har en stor lokal livsmedelsproduktion, det innebär att det kanske inte främst är risk för matbrist. Däremot har vi på Öland alltid ont om vatten, så vattnet är en resurs vi måste vara rädda om.
Svårare med hemberedskap för hyresgäster
Hon menar även att det finns flera saker som kommer att bli en större utmaning för den som bor i en lägenhet.
– I en villa kan det ju vara lättare att ha en alternativ värmekälla och även ordna alternativ för att hantera det sanitära. Men för den som bor i lägenhet är det viktigt att redan nu föra en dialog med sin hyresvärd. Hur ser det ut, finns det någon plan för hur de praktiska sakerna skulle kunna lösas på annat vis?
Hon trycker även på hur viktigt det är att ha en god relation till sina grannar.
– I en krissituation är grannsamverkan viktigt var du än bor, men det är ännu viktigare om du bor i lägenhet. Fundera gärna tillsammans med dina grannar på hur era förutsättningar ser ut. Kanske har ni en gemensam grillplats eller ett större kök? Går ni samman så kommer det att bli lättare och kanske är det inte alltid de dyraste åtgärderna som behövs.
Läs mer: Malin är redo om krisen blir verklig
Patrick Sellmans preppingråd till dig som bor i lägenhet
Enligt beredskapsexperten Patrick Sellman, känd från podden ”I väntan på katastrofen” är beredskapen i Sverige idag skrämmande dålig. I sin roll som föreläsare kommer han ständigt i kontakt med kommuner som inte alls är redo för varken krig eller kris.
– Utifrån detta har mitt grundbudskap blivit att om vi ska lyckas få till någon beredskap snabbt i landet, så är det vi i hushållen som måste bygga upp den. Med syftet att själva vara redo så vi kan fortsätta att lösa våra uppgifter även i en krissituation.
Enligt MSB ska vi ju alla kunna klara oss en vecka på egen hand. Vad behöver de som bor i lägenhet tänka på för att kunna klara detta?
– Om vi börjar med det mest grundläggande så behöver du ha tillgång till vatten och mat. Du behöver även ha möjlighet att hålla värmen och tillgång till vila.
Hur mycket vatten ska du ha och hur förvarar man det bäst?
– Du ska minst ha tre liter, men helst fem liter per person och dygn och så det räcker i en vecka. Men om detta inte går, så ska man åtminstone ha det man kan. Du kan fylla petflaskor med vatten och förvara dem i frysen eller runt om i lägenheten. Även 10-20 liters dunkar är användbart och kan förvaras längst in i garderoben. Och om man tycker att det känns jobbigt att byta ut vattnet några gånger per år så kan man faktiskt strunta i det. Men då är det viktigt att du kokar upp det, med stora bubblor, innan du dricker det. Alternativt att du har ett riktigt bra vattenfilter du kan använda.
Läs mer: Rätt förberedd när krisen kommer
Så håller du värmen i en utkyld lägenhet
Hur gör man bäst för att hålla värmen?
– Det börjar med riktiga kläder. Dessutom behöver du bra skor, bra mössa, halsdukar och vantar åt hela familjen. Tänk på att ni kan behöva lämna hemmet till fots året runt oavsett väder. Man brukar säga att man dör utan vatten på tre dygn, men faktum är att i vår del av världen kan man under huvuddelen av året dö inom tre timmar om man blir blöt och kall. Ett tips är att kolla in secondhandbutiker om man vill hitta saker billigt, ur ett beredskapsperspektiv behöver det inte vara snygga grejer utan satsa på sådant som är varmt och funktionsdugligt. Tänk också på att barn är mycket känsligare och sårbarare i en krissituation. Blir de blöta så fryser de fortare och de behöver därför fler ombyten.
Är det någon skillnad på hur du ska tänka kring detta om du bor i lägenhet eller villa?
– Oftast är det faktiskt lättare att hålla värmen i ett litet rum i en lägenhet än i en villa. Orsaken är att du har färre ytterväggar per lägenhet. Nackdelen är att det är väldigt få lägenheter som har reserv-värme och du får inte lagra så mycket gasol i flerbostadshus. Gasolkaminen har ju annars den fördelen att den brinner utan en skorsten i rummet. Men om du skaffar en sådan måste du också ha en kolmonoxidvarnare och helst en kamin som stänger av om det blir för lite syre, annars innebär det en stor risk för kolmonoxidförgiftning. Men den risken finns också om du eldar mycket ljus eller rödsprit i ett litet utrymme.
Hur vet du om du blivit kolmonoxidförgiftad?
– Dels blir man trött och dåsig. Men sedan kan det även kännas som att man är på väg att få influensa och att du är lätt illamåande. Symptom som sedan blir kraftigare men då är det akut, då måste du ut i friska luften annars dör du.
Vad menar du med ”vila”?
– Med vila menar jag att du måste ha ordnat det för dig så att du också kan återhämta dig, annars bryts du ner ganska fort. Det innebär att det ska finnas förutsättningar för både dig och dina barn att sova. Minimum är att ha rejält med varma täcken och filtar.
Vad ska man göra när toaletten slutar fungera?
Hur gör man om det inte går att spola i toaletten?
– En torrtoalett kan vi alla ha i vår bostad nuförtiden. Se bara till att skaffa byggsopsäckar som är ordentligt hållbara. Sedan sätter du en sådan säck i din toastol, viker ner den runt kanterna och fäller ner ringen. Ett tips är att i så stor utsträckning som möjligt försöka kissa i en petflaska eller i en hink och så göra tvåan i säcken. Gärna med lite strö. Därefter sätter du ihop dem med rejäla buntband.
När tycker du att det är läge att evakuera hyreslägenheten och bege sig någon annanstans?
– Tyvärr är det där tänket alltför vanligt. Men i första hand ska du inte lämna din bostad utan du ska förbereda dig och ditt hushåll så att du kan stanna kvar och fortsätta lösa dina uppgifter. Om du är läkare så åk inte till ditt fritidshus och sätt dig där och häcka utan åk till sjukhuset och rädda liv, och är du förskollärare så ta hand om läkarens barn så att han kan rädda liv. Det är först om du får besked om att du ska evakuera eller om det pågår hårda strider som det är dags att lämna. Men då kan det vara bråttom så det gäller ändå att ha en väska som står packad och ha tänkt igenom hur du ska få med dig både dina barn och det du behöver. Kanske med hjälp av en barnvagn eller pulka. För i sådana lägen är det de som flyr som överlever.
Enligt Camilla Thure, beredskapssamordnare i Mörbylånga kommun är en god samverkan mellan grannar något av det absolut viktigaste i en krissituation, särskilt om du bor i lägenhet. Vad tänker du om det?
– Det är viktigt överallt. Men samtidigt ser jag en risk med ett överdrivet fokus på samverkan. Risken är att vi fokuserar på att ”vi” borde göra något i stället för att inse att det är jag som måste göra något. För det är absolut bra om man känner grannen, men man svälter ändå ihjäl om man inte har någon mat. Däremot är det självklart bra att även fundera på vad ni kan lösa gemensamt, kanske kan man köpa in ett elverk eller en större vattenreningslösning eller stärka upp samlingslokaler med mera.
Läs mer: När prepping kostar skjortan klarar grannarna krisen ihop
- Kolla först intresset hos dina grannar, din fastighetsvärd, fastighetsägare, samfälligheten eller i styrelsen. Vill någon mer prata om beredskap? Beställ broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” (max 10) från MSB.
- Varje område har sina risker, så en bra start för att bygga beredskap är att bli medveten om dem. Alla kommuner i Sverige har i uppgift att göra en regelbunden risk- och sårbarhetsanalys (RSA) som ibland läggs ut på kommunens webbplats.
- Se över gemensamma utrymmen och inventera hur de kan användas. Kan ni ordna ett gemensamt krisförråd med till exempel torrvaror, vatten och spritkök? Var noga med att följa regler kring förvaring av brandfarliga vätskor.
- Kan ni inrätta ett samlingsrum där det alltid finns en radio som går på batteri?
- Fundera på hur ni kan klara ett läge utan tillgång på el, vatten och värme. Öva på att laga mat gemensamt på en grill på innergården eller liknande.
- Om ni som fastighetsägare innehar skyddsrum, följ råden som ges kring dessa.
- Fundera på vilka av er som skulle behöva extra hjälp i en kris. Som exempelvis har svårt att röra sig, förstå eller kommunicera eller som har hjälp till vardags från till exempel hemtjänst.
- Se över era kontaktvägar. En chattgrupp eller Facebookgrupp för bostadsområdet kan vara en start, men också papperslistor med telefonnummer, som förstås ska vara frivilligt att uppge.
- Kom ihåg att kommunen är ansvarig för bland annat vattenförsörjning och avfallshantering även vid en kris. Kontakta kommunen om ni har frågor.
Här finns tips på saker som är bra att ha hemma vid en kris i samhället. Tänk också på vad ni kan dela på och vad ni kan låna av varandra.
- Radio som går på batterier eller med vev/solceller.
- Ficklampa och pannlampa med extra batterier.
- Flaskor och dunkar med rent vatten.
- Mat som inte behöver kyl eller frys. Mat som kan ätas direkt eller tillagas utan vatten.
- Stormkök och bränsle. Använd helst utomhus.
- Sovsäckar, filtar och varma kläder.
- Tändstickor, stearinljus, värmeljus.
- Fotogenlampa och bränsle, till exempel lampolja eller fotogen. Tänk på att ha bra ventilation.
- Alternativ värmekälla som drivs av fotogen, gasol, diesel eller ved.
- Husapotek, till exempel första hjälpen-kit, sårvård, eventuella viktiga mediciner.
- Hygienartiklar, till exempel våtservetter, handsprit, blöjor och mensskydd.
- Extra batterier, laddade powerbanks.
- Kontanter, om betalkort slutar fungera.
- Lista på papper med telefonnummer till familj, anhöriga, grannar, sjukhus, kommun, räddningstjänst, elleverantör.
