När prepping kostar skjortan klarar grannarna krisen ihop
De samlas i mörkret runt värmande lågor. Grannarna i bostadsområdet Örnsro i Örebro ska laga mat utomhus, trots att kvällen är både rå och kall.
För det här är ingen trivselkväll – utan en kväll för beredskap och överlevnad. Via Hyresgästföreningen går de en studiecirkel i hemberedskap för grannar.
– Jag har läst mycket om andra världskriget och pratat med många människor som flytt från krig, men jag har inte förrän nu riktigt tänkt på hur vi själva ska klara oss, säger hyresgästen Andreas Anell som till vardags jobbar som SFI-lärare.
Tidigare under dagen har han och hans fru Zara hämtat ut krislådan de beställt. I den finns bland annat värmefiltar, spritkök och vevradio.
– Vevradio! Då får ni bli områdets nyhetsförmedling, säger grannen Asta Lundström.
Orättvisa skillnader i motståndskraft
En vecka – så länge förutsätts varje vuxen och frisk svensk kunna klara sig utan stöd från samhället. Därför vilar ett stort ansvar på hushållen och den enskilde medborgaren.
Men pandemin avslöjade att det finns stora och orättvisa skillnader i motståndskraft beroende på hur du bor och vad du tjänar. Människor i miljonprogramsområden drabbades hårdare både av smittan och rent ekonomiskt av restriktionerna.
Konsultföretaget Ramboll har gjort en av få undersökningar som visar hur svenskarna ser på sina möjligheter att klara en samhällskris. I den framgår det att enbart 55 procent av de tillfrågade hyresgästerna anser att bostaden har stor betydelse för deras beredskapsförmåga. Motsvarande siffra för villaägare är 71 procent.
Att hyresgäster i lägre utsträckning ser bostaden som sin trygga borg, handlar bland annat om att de saknar förvaringsutrymme. Bara en sådan livsnödvändighet som vatten kan vara svår att förvara.
”Vi har gjort oss sårbara för kris”
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, räknar med att en vuxen behöver tre liter per dygn, alltså 21 liter för en vecka. Vattnet ska förvaras mörkt och svalt och bytas med jämna mellanrum. För en hel familj blir det många dunkar att köpa och förvara.
Kristina Syk är expert på totalförsvarsfrågor och var med och tog fram Rambolls studie.
– I våra moderna bostäder har vi ofta rationaliserat bort och sparat in på förrådsutrymme vilket gjort oss väldigt sårbara i kris, konstaterar Kristina Syk när Hem & Hyra når henne via mobilen.
Hyresgäster tjänar i genomsnitt mindre än de som äger sitt boende. Det innebär att många hyresgäster har svårt att ha råd med det som MSB föreslår att vi ska ha i våra krislådor. En snabb sökning på nätet visar att den som vill köpa en färdig krislåda får räkna med att punga ut med pengar. De billigaste ligger runt tusenlappen och de dyraste närmare 10 000 kronor. Men inte ens i de dyraste finns allt som MSB rekommenderar.
MSB har inga kalkyler över vad det kan kosta att köpa allt som föreslås för krislådan.
– När vi får frågor om kostnader, lyfter vi alltid att prepping också handlar om samarbete, att lära sig nya saker och ta vara på det man redan har, säger Anna Teljfors som är risk- och kriskommunikatör vid MSB.
Falukorv, lök, ost och senap
Medan elden blir till glöd, förbereder grannarna maten: paket av aluminiumfolie fyllda med falukorv, lök, ost och senap. Andreas och Zara Anell köpte sin krislåda som är gjord för två personer för cirka tusen kronor.
– Vi tyckte det var värt det, men jag förstår om alla inte har de pengarna. För vi måste även köpa till grejer, säger han och fortsätter:
– Jag tror dock att det här kan få oss att överge slit- och slängsamhället. I stället för att kasta en gammal sovsäck eller ett trangiakök, ser folk att det kan vara bra att ha kvar om något händer, tror Andreas.
Bunkra mat när priserna skenar
Dessutom behöver man ha både plats och ekonomi till att bunkra mat. Få är nog roade av att göra menyer för en hel vecka – där grunden till receptet är att du ska använda så lite vatten som möjligt och helst kunna tillagas utan el. Speciellt nu med skenande matpriser.
– Det är ju bara att gå till sig själv: man ska ha orken att bry sig om att tänka på en kris som ingen riktigt kan förutspå, samtidigt som man försöker klara vardagens vanliga kaos, säger Kristina Syk.
Flerfamiljshusets fördelar är gratis
Men att hyresgäster generellt alltid har sämre förutsättningar att klara en kris, går trots allt inte att säga. Dels har många flerfamiljshus skyddsrum. Dels finns ofta gemensamma grillplatser.
Och därtill: grannarna.
– Jag skulle säga att grannarna står överst på listan vid sidan av alla saker i krislådan. I många bostadsområden har man ett helt annat socialt kitt och tätare samanhållning. Och eftersom de flesta inte bor nära familj och släkt, blir det grannarna vi ska samarbeta med vid en kris, säger Kristina Syk.
Att grannarna är så viktiga har fått MSB att alldeles nyligen ta fram en helt ny webbsida som handlar om grannarnas roll i en kris.
Ewa Haag som är sammankallande för studiecirkeln i hemberedskap i Örnsro tycker att en annan fördel är att man har mycket att lära av varandra.
– Några grannar har upplevt krig och kriser och deras erfarenheter är ovärderliga, säger hon.
Den preppingen – att säga hej, småprata eller lära sig av grannarna – är dessutom helt gratis.
”Trevligt att krisa tillsammans”
Kolen lyser röd i mörkret. Grannarna plockar av de heta paketen och bär dem till bordet som de dukat inomhus. Först hade grannarna tänkt äta ute, men värmen och ljuset i lokalen var mer lockande.
Lokalen som vid en eventuell kris kommer bli så viktig som samlingsplats. Och där det finns planer på att kanske skapa en gemensam krislåda för att hålla nere kostnaderna för de boende. För med goda grannar måste inte alla äga allt som en krislåda ska innehålla.
En doft av senap och korv fyller lokalen när de heta aluminiumpaketen öppnas runt bordet.
– Vilken fest! Tänk att det kan vara så trevligt att krisa tillsammans, säger Asta Lundström med ett skratt.
- Bygg upp ett matlager långsamt och metodiskt.
- Hitta plats i sitt eget hem att bunkra på – till exempel längst bak i skåp, under sängar eller stuva om i förrådet.
- Frys PET-flaskor med vatten. Flaskorna blir både en vattenreserv och håller frysen kall om vid ett strömavbrott.
- Gå samman med grannar – alla måste inte ha allt om man hjälps åt.
- Kolla om värden kan avvara ett utrymme där ni kan bygga upp ett lager tillsammans.
-
Om internet slås ut eller du behöver spara på el är det bra att ha information om krisberedskap på papper. Den här går att beställa från MSB gratis och finns på flera språk. Vevradio –vid en samhällskris är information oerhört viktig. En vevradio fungerar även vid strömavbrott och kan ägas gemensamt.
- Vattendunkar.
- Ljuskälla: Ljus eller ficklampor som kan användas vid strömavbrott.
- Stormkök eller liknande. Har ni eldplats i området – se till att ha kol eller ved.
- Filtar: Om värmen försvinner blir en lägenhet snabbt utkyld. Den som inte har råd eller plats för en fotogenvärmare kan använda filtar som hängs över ett bord för att bygga en värmekoja.
- Tändstickor.
- Kontanter.
- Batterier och laddare som inte kräver el.
- MSB:s sida Grannar – tips, länkar och övningar på hur man klarar krisen tillsammans.
- ”Bli en zombieöverlevnadsexpert” – Bok av Herman Geijer.
- ”Beredskap” –podd från Sveriges radio med Erik Blix som programledare. Ett särskilt avsnitt om att preppa billigt.
- Webbplatserna krisinformation.se och msb.se.
- ”Om krisen eller kriget kommer” – kan beställas gratis från MSB:s hemsida.
