Radon gav ingen sänkning av hyran
Carina Jonasson, 51, flyttade in i huset på Grönviksvägen i Fåker med sin nyfödde son för snart 17 år sedan.
Då bodde de på översta våningen. Men flyttade sedan av praktiska skäl ner till bottenvåningen.
I samband med en genomgång av fastigheterna gjordes radonmätningar i april 2008. Det visade sig då att radonhalten var långt över gränsvärdena på 200 becquerel (bq).
I Carinas vardagsrum uppgick värdet till 370 bq och 320 bq i sovrum. Vid en ny mätning i maj 2010 hade värdena sjunkit något, men var ändå uppemot 300 bq.
Hyresvärden Östersundshem förbättrade bland annat ventilationen och fick ner halterna till en acceptabel nivå under riktvärdena. Det hade då gått fem år sedan första mätningen.
Carina ansåg att hon hade rätt till nedsättning av hyran under den tid hon tvingats bo med för högt radonvärde. Därför höll hon inne med en del av hyran i fem månader.
– Det var en påfrestning psykiskt under den tid radonet var så högt. Jag kände mig orolig för min och min sons hälsa. Han har haft astma och allergi sedan han var liten. Att bo i radon gör det ju knappast bättre, säger Carina Jonasson.
Hyresgästföreningen hjälpte henne juridiskt med ärendet som togs upp av Östersunds tingsrätt i fjol.
Utslaget var inte vad Carina hoppats på.
Tingsrättens bedömning var att höga radonvärden i bostad visst kan vara ett men i nyttjanderätten av bostaden och ett skäl till hyresnedsättning. Men att den omständigheten inte per automatik ger rätt till en lägre hyra. Rätten anser att det krävs mer än så för att styrka att radonet handlar om en brist.
Dessutom ligger det Carina i fatet att hon inte begärt nedsättning av hyra förrän efter att värdena sjunkit till en acceptabel nivå.
Carina överklagade till Hovrätten för nedre Norrland. Som gjorde i princip samma bedömning som tingsrätten.
Hyresgästföreningen, som agerat ombud för Carina, ställer sig lite frågande till domsluten. Niclas Sundell, chefsjurist på Hyresgästföreningen kommenterar:
– Det stämmer att hovrätten, trots att de menar att radonförekomsten utgör men i nyttjanderätten, kommer fram till att hyresgästen måste ha påtalat bristen för hyresvärden för att ha rätt till nedsättning av hyran. Vi framförde till hovrätten att det borde vara tillräckligt att hyresvärden kände till bristen och har försökt åtgärda densamma, men det räckte inte.
I hovrättens domslut hänvisar man till ett tidigare fall som prövats i Högsta domstolen. Med det som jämförelse tycks domslutet i Carinas fall ha kunnat blivit annorlunda om radonet hade varit förenat med ”en påtaglig risk för allvarlig sjukdom” och om värden då inte informerat om det.
Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten är sannolikheten för lungcancer vid förhöjda radonhalter 25 gånger högre för den som röker jämfört med den som inte röker.
– Ja, med tanke på det hade det möjligen varit skillnad om hyresgästen hade varit rökare och om hyresvärden hade känt till det och inte upplyst hyresgästen om den förhöjda risk som rökare löper av att bo i radonhus, säger Niclas Sundell.
Enligt Östersundshems juridiska ombud, advokaten Joakim A Nyman, var hovrättens domslut väntat.
– Det följer praxis och Östersundshem har tagit sitt ansvar mer än väl. Eftersom Storsjöbygden är ett område där det förekommer höga markradonvärden så har Östersundshem utformat en åtgärdsplan som sträcker sig till slutet av det här året. Man har alltså på eget initiativ tagit tag i problemet, utfört mätningar i fastigheterna och åtgärdat så långt det bara är möjligt. I Carinas fall så har hon under åren påpekat andra brister, men aldrig nämnt något om det här. Ingen har uppfattat hennes oro. Hade hon meddelat att det var ett problem så hade Östersundshem haft en möjlighet att bemöta det genom att till exempel skaffa fram ett annat boende, säger advokat Nyman.
Eftersom det sedan tidigare finns ett liknande ärende prövat i HD är det tveksamt om Carinas fall kommer att tas upp för prövning.
– Jag tänker ändå överklaga. Jag är inte nöjd med domen och tänker inte låta Östersundshem vinna över mig. Jag ger mig inte, säger Carina Jonasson.
Enligt Boverkets riktlinjer ska alla nya bostäders radonvärde ligga under 200 Bq/m3. Samma radongräns gäller för befintliga bostäder, men är endast en rekommendation av Socialstyrelsen och inte tvingande.
Världshälsoorganisationen WHO presenterade år 2009 en sänkning av det rekommenderade årsmedelvärdet till max 100 Bq/m3 för radon i bostäder. Enligt WHO visar forskningsrapporter på att radon är ännu mer starkt förknippat med förhöjd cancerrisk än man tidigare trott. Särskilt för rökare och passivrökare.
Men eftersom en skärpning av rikt- och gränsvärdet skulle innebära en sanering av mer än hälften av alla bostadshus ansåg svenska myndigheter att det inte var ekonomiskt försvarbart. ”Myndigheterna ser att det är en stor risk för höga kostnader för enskilda byggnadsägare om en sänkning av riktvärdet genomförs”, skrev Strålsäkerhetsmyndigheten i ett PM från 2011.
Myndigheterna man refererade till var representanter från Arbetsmiljöverket, Boverket, Livsmedelsverket, Socialstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten och Sveriges Geologiska Undersökning.
