Så blir du en konfliktlösare

– I grunden handlar det om människors oförmåga att kommunicera. Min uppgift är att få parterna att mötas och för det behövs både morot och piska. Moroten är att få det bättre. Piskan är de konsekvenser de kan drabbas av om de inte hittar en lösning.

Hur gör man då när tvisten väl uppstått?
– A och O i en konflikt är att ta itu med den så fort den dyker upp. Du kan säga: ”Jag upplevde att du smällde i dörren. Vad var det som hände?” Men sök inte upp din granne när du är arg, säger Eleonore Lind.

– Sov på saken eller bestäm en tid när ni kan prata om problemet i lugn och ro. Det viktiga är att båda parter får berätta hur ni upplever situationen. När det är klart måste fokus ligga på det som går att förändra nämligen hur ni vill ha det i framtiden. Gör sedan en överenskommelse och håll er till den.

Både Ulf Henricsson och Eleonore Lind menar att båda parter i en konflikt är ansvariga för 50 procent av problemet.

– I samma stund som jag inser mitt eget ansvar har jag också möjlighet att forma min framtid. Då blir jag inget offer utan en individ som kan välja hur jag vill hantera en situation, säger Eleonore.

– Om parterna kör fast är det bra att koppla in en tredje part som kan medla. Det kan vara en granne som står utanför konflikten och som båda parter har förtroende för, säger Ulf.

I Norge har varje kommun ett konfliktråd dit invånarna kan vända sig om de behöver en medlare i en grannkonflikt.
I Sverige finns inget motsvarande och hjälpen ser olika ut beroende på boendeform. De som bor i hyresrätt kan vända sig till bostadsbolagens störningsjourer. Men Eleonore Lind ser helst att Sverige inför samma system som finns i Norge.

– Alla bostadsbolag har inte störningsjourer och då finns det inte så många alternativ. Därför skulle jag önska att Sverige införde ett konfliktråd i varje kommun. Det skulle vi tjäna på. Tänk så mycket pengar grannkonflikterna kostar med alla anmälningar till polis och sociala myndigheter, säger Eleonore Lind.