Flyktingar trängs i små rum – värdarna plockar ut miljonvinster: ”Det här är exceptionellt”
Huset ligger i utkanten av Vänersborg. Färgen vid dörren har flagnat och det är fullt av märken på väggarna. Inne i huset, i ett litet rum i en sliten korridor, går en tonårspojke bort till sin våningssäng. Han är inte ensam, det är han nästan aldrig. På cirka 25 kvadrat trängs han med sina två bröder som spelar fotboll och stojar. Det är därför han byggt sin koja där i våningssängen. Han har ställt madrasser som väggar runt den nedre slafen. Nu flyttar han på en av dem och kryper in. Han tar fram sina skolböcker. Kojan är enda platsen där pojken får vara ifred.
Under flyktingvågen 2015 tog sig miljontals flyktingar till Europa. De lämnade krig och extrem fattigdom i Syrien, Afghanistan och länder i Afrika och 163 000 personer sökte asyl i Sverige.
Löfven kritiserade fastighetsägarna
Här blev deras vardag klirr i kassan för många fastighetsägare. Entreprenören Bert Karlssons företag Jokarjo drog in mest av alla på sina olika asylboenden i södra Sverige. 629 miljoner fick den före detta politikerns bolag sammanlagt från Migrationsverket. Bara för året 2017 blev vinsten 122,4 miljoner kronor. Dåvarande statsminister Stefan Löfven var en av dem som kritiserade bolag som skodde sig på flyktingkrisen.
– Vi har de som systematiskt tar ut sådana hyror och säkert också stora vinster i den här situationen. Det är för mig mycket märkligt, sa han till DN.
Därefter flyttade många asylsökande vidare till egna bostäder runt om i landet. Jokarjo slutade dra in mångmiljonbelopp och debatten om storvinsterna för asylboenden dog ut.
Några år senare kom ukrainarna. Rysslands fullskaliga invasion och terrorbombningar av landet 2022 förde dem till andra länder i Europa och Sverige har sammanlagt tagit emot runt 50 000 ukrainska flyktingar.
Betalat 9,2 miljoner i hyra
I dag har de stora flyktingströmmarna till Sverige avtagit men det är tydligt att det ändå gått att tjäna stora pengar. Sammanlagt har Migrationsverket mellan åren 2016 och 2024 betalat 9,2 miljarder kronor i hyra till hundratals olika aktörer – alltifrån privatpersoner till stora bolag som hyser in flyktingar för betalning. Bara de tre senaste åren har man fått 1,1 miljard kronor i hyra.
Med hjälp av AI-verktyg granskar vi asylbolagens intäkter och räkenskaper för att se vad skattebetalarnas pengar gått till under åren. Vi hittar snabbt betydande problem.
Skattepengar blir till vinster: ”Exceptionellt”
Det visar sig att stora delar av pengarna som Migrationsverket betalat ut i hyra blir till stora vinster. Vi hittar flera bolag som har vinstmarginaler på 30 procent och över på en verksamhet som alltså finansieras med skattemedel.
– Det här är exceptionellt, väsentligt högre än vad som är någon sorts genomsnittlig normal vinstnivå på den här marknaden. På grund av bostadsbristen finns liten konkurrens bland dem som erbjuder asylboende och då kan de lägga på rejält med vinstmarginal. Fastighetsägarna är så klart medvetna om att Migrationsverket är tvungna att köpa av dem, säger Hans Lind, professor i fastighetsekonomi.
Att skolkoncerner tar ut stora vinster för skattepengar har debatterats länge och regeringen utreder nu ett förbud mot att flytta pengar i koncerner och förbud för nystartade friskolor att ta ut vinst. Men om asylboendens vinster är det tyst. När vi frågar Migrationsverket vilka kontroller de gör av vinster eller vinstuttag för boenden blir svaret: inga alls.
Det är alltså fritt fram att göra jättevinster för bolag som hyr ut lokaler till asylboenden. Skattemiljonerna trillar in.
Detta är särskilt tydligt hos fastighetsbolaget Postamentet AB, som 2023 plockade ut allt – 100 procent av vinsten – i utdelning.
Delat ut 39 miljoner kronor till ägarna
För drygt tio år sedan köpte Postamentet en fastighet i Flen för struntsumman 350 000 kronor. I fastigheten har bolaget sedan hyst in asylsökanden, samtidigt som man har delat ut nära 39 miljoner till ägarna på åtta år.
Hem & Hyra besöker Postamentets asylboende i Flen och möter Karim Belzami från Tunisien som kom till Sverige i april och nu söker asyl. En händelse i hemlandet – där han fick ta emot hårda slag mot sina ben med ett maskingevär – fick honom att fly. Nu lever han i Sverige med skadade knän. Karim visar sitt spartanskt inredda rum med kala väggar och två metallsängar. En säng är till honom själv och en annan till den person som också ska flytta in i det lilla rummet.
”Uppvärmningen fungerar inte. Det är kallt och jag måste sova med jackan på. Dessutom värker mina knän på grund av kylan”, säger Karim Belzami.
Karim delar dusch och toalett med de andra på korridorsboendet – och kan inte laga egen mat. Men det värsta, förklarar Karim, är kylan på natten.
– Uppvärmningen fungerar inte. Det är kallt och jag måste sova med jackan på. Dessutom värker mina knän på grund av kylan.
Han är besviken över hur han har blivit behandlad i Sverige.
– Jag flydde till Sverige för att jag hade fått en bra bild av landet. Men det här rummet är som ett fängelse. Jag hade inte väntat mig sådana här förhållanden, säger han.
”Det går bra för oss”
Thomas Heaster, delägare och grundare av Postamentet, förklarar varför man har kunnat ta ut så stora vinster.
– Det går bra för oss. Du har ju tittat i årsredovisningen och det framgår där. Jämfört med andra fastighetsbolag har vi låg belåning. Så våra ränteutgifter är relativt små, säger Thomas Heaster.
I den senaste årsredovisningen, som är för 2023, hade Postamentet en omsättning på 25,7 miljoner kronor. Man gjorde ett resultat efter finansiella poster på 9,9 miljoner kronor.
Det är en vinstmarginal på över 38 procent, skyhögt över vad de allra flesta fastighetsägare och andra företagare kan drömma om. Efter skatt blev resultatet knappt 7,7 miljoner. Företaget valde att plocka ut 8 miljoner kronor i vinst till aktieägarna, alltså hela årets resultat och lite mer därtill.
Migrationsverket står för mer än 95 procent av bolagets intäkter. Postamentet har med andra ord hittat en guldkalv.
– Vi fick inte del av del kortsiktiga vinsterna som många plockade hem under flyktingkrisen då man kunde få betalt per natt. I stället siktar vi på en långsiktig relation med Migrationsverket, säger Thomas Heaster.
Bygger ut med 70 platser
Den relationen har uppenbarligen varit lönsam och den kommer att fortsätta. Nyligen tecknade bolaget ett mångårigt avtal med Migrationsverket. I det ingår även att Postamentet renoverar och bygger till för att utöka med ytterligare 70 förvarsplatser. Det är en del av regeringens satsning på att människor som riskerar att utvisas inte ska avvika och hålla sig undan.
Den aktör som genom åren dragit in mest av alla, förutom Bert Karlssons Jokarjo, är Sveriges största asylboende Restad Gård.
Företaget har sammanlagt fått 450 miljoner kronor av staten mellan 2016 och 2024 för att tillhandahålla lokaler. Samtidigt har man gjort en vinst på 146 miljoner kronor.
Vinsten kommer till stor del från en försäljning av en fastighet på Restad gård 2021, där man sålde fastigheter som Kriminalvården numera använder. Här svarar vd Hans Kristian Voldstad på varför man inte investerat miljonerna i verksamheten.
Besluten som öppnar för stora aktörer
Regeringen har fattat två beslut som ger nya chanser för större aktörer som Restad gård att håva in skattemedel.
Dels har man beslutat att fasa ut egna lägenheter för flyktingar och från och med i mars i år måste asylsökande bo i korridorsboenden – som Karim Belzami i Flen gör – för att få ersättning.
Det andra beslutet handlar om att skapa så kallade återvändandecenter. Det är en ny typ av boende som finns på några platser i landet. På centren tvingas alla som fått avslag på sin asylansökan bo. Här är rummen små och det finns ingen möjlighet att laga egen mat, utan flyktingarna förses med mat via leveranser.
Restad gård är en av aktörerna som startat återvändandecenter. För att med egna ögon se hur verksamheten fungerar åker vi dit – till en grupp stora tegelhus intill Göta Älv utanför Vänersborg som tidigare har inrymt patienter inom den psykiatriska vården. Här finns idag plats för närmare 1 200 asylsökande.
En av dem som behövt flytta till återvändandecentret på Restad gård är Parsa Azizi, tonårspojken i madrasskojan.
Vi går genom korridorer med trasiga stengolv eller gamla missfärgade linoleum-mattor för att hälsa på i familjen Azizis rum. Föräldrarna Sodabeh och Arash drar undan ett plastskynke vid dörren och hälsar välkomna medan sönerna Benjamin, 7, och Arta, 4, jagar runt efter en röd fotboll i mitten av det lilla rummet.
Har byggt en ljuddämpande koja
Fotbollen kommer flygande mot Parsa, 18, som slår ut med armarna och suckar. Han säger att han blir deprimerad av att bo i det lilla rummet som han i åtta månader har delat med sin familj. Parsa går bort till våningssängen vid väggen. Det är här han har satt för madrasser för sängen, byggt ett litet krypin för att få lugn och ro från brödernas oväsen.
– Här inne sitter jag och pluggar. Jag läser vård- och omsorgsprogrammet och det är ibland mycket att läsa in. Man får göra det bästa av situationen, säger han.
Familjen har fått avslag på sin asylansökan och ska enligt Migrationsverket frivilligt återvända till hemlandet Iran. Sodabeh och Arash förklarar att de är kristna och tidigare har protesterat mot regimen i det muslimska Iran, vilket gör att de inte vågar resa tillbaka.
Därför är de kvar i rummet på Restad gård. Familjen Azizi får sammanlagt 18 kronor per dag. Föräldrarna får inte jobba så pappa Arash gör ingenting om dagarna, han bara sitter på en stol i rummet. Tittar ut genom persiennerna.
– Jag har förändrats, har ingen energi längre. Ibland lägger jag mig och sover bara för att få tiden att gå, säger Arash.
”Ta inte fotbollen ifrån dem”
Sodabeh förklarar att hennes minsta söner också förändrats, att de blivit alltmer aggressiva av att vistas i det lilla rummet och i korridorerna.
– Ta inte fotbollen ifrån dem, då får de utbrott. Att se sina barn i den här situationen känns i hjärtat, säger hon och andas tungt.
Sedan kommer tårarna.
Duschen på markplan har varit avstängd länge och flyktingarna får gå ner i källaren och köa för att kunna tvätta sig. En kvinna vi möter förklarar att hon inte känner sig trygg när hon väntar på duschen med okända personer.
Ideella krafter ordnar språkkafé
Problemen att bo i korridorsboende är påtagliga. Birgitta Billinger Lundberg, frivilligledare från Röda korset, vittnar om det.
– Personerna som bor där får tre matlådor och högst 24 kronor var om dagen, vilket inte räcker till någonting. De kan till exempel inte köpa medicin, säger hon.
Vi träffar henne i huset intill, där vi möts vi av glada röster från flyktingar i lokaler som bland annat Röda korset, Rädda barnen och kyrkan förfogar över. De ideella krafterna ordnar så att flyktingar kan gå på språkkafé, få kläder och ibland laga mat tillsammans.
Familjen Azizi rycktes upp från vänner, skola och vardagsliv i en lägenhet i Karlskoga. Sjuåringen Benjamin säger att han vill tillbaka dit, till sitt rum. Hans lillebror Arta har ofta stora magsmärtor, vilket har sin förklaring.
– Vi har ingen toalett på rummet och toaletterna i korridoren är ofta skitiga, med kiss på golvet, så Arta vill inte gå dit. Han håller sig och får problem med tarmarna, berättar Parsa.
Vi besöker en annan flyktingfamilj i återvändandecentret som berättar att elementen och ventilationen inte fungerat under vintern. De har frusit och varit sjuka i långa perioder.
– Som du ser är det här ett väldigt gammalt ställe och underhållet för lokalerna är minimalt, säger pappan i familjen.
Barnen påverkas av korridorslivet
Själv kämpar han mot en sjukdom och säger att den dåliga ventilationen i familjens lilla rum gör honom sämre. Men framför allt märker han hur hans barn påverkats av att leva i slitna korridorer i snart åtta månader.
– Barnen mår dåligt av att bo så här. De blir sjuka under långa perioder, vill inte längre gå till skolan och har blivit aggressiva mot varandra. Förut läste de mycket – nu vägrar de gå till biblioteket.
Sveriges radio har tidigare rapporterat om problem med vägglöss och farliga ämnen som asbest och pcb på Restad gård. Brandskyddet har också fått kritik.
Parsa Azizi berättar att vintern var allra jobbigast. Precis som för den andra familjen på återvändandecentret förklarar han att elementen var kalla och ventilationen inte fungerade som den skulle. Den råa kylan i rummet gjorde att familjen gång på gång drabbades av influensa och förkylning.
– Det känns som att vi blir utpressade att lämna Sverige, säger Parsa.
Det finns i dag kapacitet för 1 825 platser på återvändandecenter över landet, men projektet har nyligen inletts och inte ens hälften av platserna är ännu belagda. Planen är alltså att fler personer ska bo som familjen Azizi.
Fotnot: Hem & Hyra har sökt migrationsminister Johan Forssell (M) för att ställa frågor om de stora vinster som privata aktörer gör på asylboenden och varför de kan göra obegränsade vinstuttag. Vi får dock inte någon intervju med ministern.
Ett återvändandecenter är ett särskilt boende som inrättats av Migrationsverket på uppdrag av regeringen. Centret är till för personer som fått ett slutgiltigt avslag på sin asylansökan eller ett utvisnings- eller avvisningsbeslut och måste lämna Sverige. Syftet är att samla dessa personer på en plats för att få fler att lämna landet efter avslag. Det finns i dag åtta återvändandecenter i Västerås, Vänersborg, Stockholm, Sigtuna, Mölndal, Malmö, Burlöv och Boden.
-
Hem & Hyra begärde ut alla summor som leverantörer av bostäder fått av Migrationsverket mellan 2016 och 2024. Med AI-verktyg analyserade vi sedan företagens årsredovisningar – bland annat utifrån hur stora vinsterna var i förhållande till hur mycket de fick av Migrationsverket.
-
I vissa fall analyserade vi även företagens struktur och hur vinster flyttas mellan olika bolag.
