Så ska nationella rådgivningen förbättras
För snart tre år sedan startade Hyresgästföreningens nationella rådgivning som är placerad i Uppsala. Tidigare togs dessa samtal emot av respektive region.
Förändringen har inte gått smärtfritt. Hem & Hyra har tidigare rapporterat om att de som jobbar på nationella rådgivningen har gått på knäna, att personalomsättningen varit hög och att telefonköerna varit långa. Under hösten förra året var det sådan kris i bemanningen att nationella rådgivningen under några månader fick ta hjälp av personal från verksamheterna ute i landet.
Antalet kontakter med medlemmarna har blivit närmare 150 000 årligen, vilket är betydligt fler än prognosen som låg på 90 000 när nationella rådgivningen öppnade.
Det beror till stor del på att antalet frågor som rör förhandlingar blivit fler än beräknat. De står i dag för 25 till 30 procent av kontakterna. Prognosen var att dessa frågor enbart skulle belasta rådgivningen marginellt medan juridiska ärenden var rådgivningens främsta uppgift att besvara. Utspel från fastighetsägarna och strandade förhandlingar har också bidragit till att många medlemmar hört av sig och varit oroliga.
I den utredning där företrädare för nationella rådgivningen, förbundskontoret och de flesta regioner intervjuas, finns en antal konkreta förslag på hur situationen ska bli bättre.
Inför kommande förhandlingsomgång i höst förs ett samarbete om nya mallar för de brev som skickas ut till medlemmarna. Syftet är att brevet inte ska innehålla information som triggar medlemmarna att höra av sig när det egentligen inte behövs.
– Vi blev nerringda förra hösten. Mycket beroende på att breven till medlemmarna i delar av landet formulerades så att vissa medlemmar kände sig uppmanade att höra av sig om brister i boendet. Det är inget som har direkt med hyresförhandlingarna att göra, säger Mika Nuutilainen, chef för den nationella rådgivningen.
Det råder även skilda kulturer mellan regionerna för hur mycket av samtalen som det förväntas att nationella rådgivningen ska ta hand om och hur mycket som regionerna besvarar själva. I utredningen skrivs att det finns en tydlig konflikt i förväntningarna på vad uppdraget att svara på generella frågor består i. Det tycks vara svårare att enas när det gäller förhandlingar än juridik.
– Kan vi komma överens om vilka frågor vi ska svara på vad gäller förhandlingar så är mycket vunnet. Det är den viktigare frågan just nu.
Det riktas även kritik mot att uppgifterna i Hyresgästföreningens ärendehanteringssystem, ÄHS, ibland är alldeles för knapphändiga. Det försvårar för nationella rådgivningen.
– Det finns ett krav på att på förhandlingsenheterna att uppgifter ska läggas in i ÄHS. Ett viss motstånd tycks dock leva kvar. Fram till för några år sedan upplevdes systemet svårjobbat, det blev bättre efter en uppdatering, men de dåliga erfarenheterna tycks leva kvar, säger Mika Nuutilainen.
Trots den stundtals ganska kritiska tonen i utredningen ser han ljuspunkter. Personalomsättningen har blivit lägre. Kan Hyresgästföreningen enas om vilka förhandlingsfrågor rådgivningen kan svara på är nationella rådgivningen på rätt väg, tror Mika Nuutilainen.
