HemHyra.se använder sig, precis som flertalet andra webbplatser, av cookies för att förbättra servicen för er besökare. Läs mer om Cookies

Så skulle hyran kunna sänkas – om kommuner tolkade lagen annorlunda

Karlstad Bostadsbolagen som kassako eller stöttepelare? Det skiljer stort mellan hur kommunerna ser på lagen. Mats Gustafsson skulle kunna få 984 kronor lägre hyra om Karlstad kommun tolkat affärsmässigheten annorlunda.
Foto: Anna Rytterbrant
Mats Gustafsson bor i Karlstad där kommunen valt att tolka lagen som att de ska plocka ut 25 miljoner ur bostadsbolaget KBAB. Hyran skulle kunna sänkas med 984 kronor i månaden om Karlstad nöjde sig med resultat liknande övriga kommunala bostadsbolag.

Det har nu gått exakt tio år sedan den så kallade allbolagen infördes. En lag som var omstridd redan när den kom eftersom den gav kommunerna som äger de allmännyttiga bostadsföretagen nya möjligheter att plocka ut
vinster i stället för att låta pengarna stanna hos hyresgästerna. Samtidigt som de kommunala bostadsbolagen skulle behålla sitt samhällsansvar, skärptes kravet på att verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga principer. Kommunägda och privata bostadsföretag ska i princip konkurrera på samma villkor.

Marcus Kjellin, förhandlingsstrateg vid Hyresgästföreningen region Mitt, ­anser att den spretiga tillämpningen av all­bolagen på många håll blivit ett ­problem när det ska förhandlas om hyrorna. Höga krav på avkastning, utdelningar, borgensavgifter och soliditet påverkar kalkylerna och i slutändan den hyra som hyresgästen betalar.
– En generell tendens är att allmännyttan blir allt mindre allmännyttig.

Läs ocksåPlanerade ombildningen splittrar de boende: "Lägg korten på bordet. Varför ska ni sälja?"Ammal Said framför Hyresgästföreningens tält på Bondegärdet i Hjällbo.

Marcus Kjellin anser att ­kommunerna ofta vantolkar allbolagens syn på affärsmässighet.
– De har fått för sig att kommunerna måste ställa samma vinstkrav på sina ­bolag som en privat investerare ställer på sitt privata bolag. Men enligt för­arbeten till lagen är det fortfarande det allmännyttiga syftet som ska vara affärsidén, säger han.

Balansgången mellan samhällsnytta och affärsmässighet har kommit att ­hanteras väldigt olika från kommun till kommun. Det visar Hem & Hyras genomgång av de så kallade ägar­direktiven, ­dokumentet där kommunen som ägare fast­ställer vilka förutsättningar som ska gälla för bolaget i form av vinstutdelning, ­resultatkrav, borgensavgifter med mera.

Eskilstuna har som rutin att plocka ut vinster ur sitt bostadsföretag Kfast. Kfast ska enligt ägardirektivet dela ut 22 miljoner årligen till kommunen. Dessutom har Eskilstuna kommun tagit hälften av vinsten när Kfast sålt fastigheter.

Läs ocksåVärsta värden har gjort byn ökänd – möt den andra sidan av BlötbergetEn delad bild där det ena fotot visar en helt nedisad fasad medan det andra fotot visar ett ungt par med sin bebis, framför sitt hus.

Karlstad kommun i Värmland är ett annat exempel. Där tar kommunen exempelvis ut 25 miljoner kronor i utdelning varje år av sitt bostadsföretag Karlstad Bostads AB, KBAB. Resultatkravet som ställs motsvarar en vinst med hela 135 miljoner kronor.

Enligt ­Hyresgästföreningens uträkning skulle hyran i Karlstad kunna vara 984 ­kronor lägre i månaden för genomsnittslägenheten.

När Karlstad kommun nu bygger nya idrottsarenor för drygt en halv miljard är upplägget att driftkostnaderna på cirka 30 miljoner ska betalas med utdelningar från KBAB och andra kommunala bolag.

Läs ocksåFrån Italien till Gamla stan - här blir balkongerna läktareEn kvinnligt dirigent dirigerar. Hon står utomhus framför en balkong. På balkongen står tre hyresgäster.

Enligt Elisabeth Björk, förhandlare på Hyresgästföreningen i Karlstad och hyresgäst hos KBAB, motsvarar uttaget en extra skatt för hyresgästerna på 2 000 kronor per lägenhet och år.
– Själv älskar jag Karlstad och att betala skatt. Men jag vill inte betala extra skatt bara för att jag bor hos det kommunala bolaget. Jag skulle vilja att min hyra kom mig och mina grannar till del, att pengarna gick tillbaka till företaget och bidrog till bra och prisvärda lägenheter, säger hon.

Elisabeth Björk anser att det blir en extra skatt för hyresgäster.

Politikern Per-Inge Lidén (Mp), styrelseordförande i kommunkoncernens moderbolag Karlstad Stadshus AB, håller inte med:
– KBAB är gemensamt ägt av alla Karlstadsbor och då är det väldigt rättvist att resultatet också kommer alla till del nu när det går bra för företaget.

Enligt Per-Inge Lidén används vinstuttaget främst till bostadssocialt arbete av olika slag.
– Som exempelvis det boendestöd vi erbjuder inom socialförvaltningen.

Hyresgästen Mats Gustafsson, även vice ordförande i Hyresgästföreningens lokalavdelning, tycker det är kostnader som alla borde ta via skattsedeln.
– Politikerna ser KBAB som kommunens kassako, säger han.

De kommunala bostadsbolagens ­genomsnittliga vinst 2019 var 82,53 kronor per kvadratmeter lägenhetsyta. KBAB å sin sida gjorde ett resultat som var mer än tre gånger så högt, 267,36 kronor.

Om KBAB i stället fick lägga sig på en snittvinst, skulle det motsvara en hyressänkning på i genomsnitt 11  804 kronor per lägenhet och år – eller 984 kronor i månaden för KBAB:s hyresgäster.

Men Mats skulle hellre än hyressänkning vilja att pengarna kom honom och grannarna till del. När han tittar ut från sin trea på Orrholmen saknar han bland annat en naturlig mötesplats där hyresgästerna kan träffas och umgås.

– Bättre utemiljöer och mer underhåll är sådant som vinstpengarna borde gå till. Nu används de i stället till driften av nya idrottsarenor, sådant som hela skattekollektivet borde stå för. Det kan inte ha varit meningen med den här lagen. Ytterst är det en moralfråga.

För det finns kommuner som låter vinstpengarna stanna hos sina bostadsföretag.

Gagnef i Dalarna är ett sådant exempel. Resultatkravet på Gagnefbostäder är formulerat som ”en rimlig vinst” och de pengar som blir över får alltså oinskränkt användas i företaget.

– Vårt bostadsföretag har ett behov av att konsolideras. Då vill vi att fokus ska vara på det och inte att ge utdelning till ägaren, säger kommunalrådet Fredrik Jarl (C).

Andra exempel är Malungshem för vilka det räcker med en soliditet som inte understiger tio procent medan Vingåkershem enligt sitt ägarkrav ska sträva efter 25 procent.

Fakta: Fakta allbolagen

• Allbolagen trädde i kraft 2011. I korthet innebär den att allmännyttiga bostadsbolag ska ta samhällsansvar främst inom miljö och socialt arbete, men samtidigt bedriva verksamheten enligt affärsmässiga principer.

• Affärsmässiga principer innebär dels att bolaget inte ska ges fördelar som gynnar dem ekonomiskt i förhållande till privata värdar, dels att bolaget alltid ska utgå från vad som är långsiktigt bäst för bolaget.

Fakta: Karlstad kommun tar ut mest - så här ser det ut i några andra kommuner

De kommunala bostadsbolagens ­genomsnittliga vinst 2019 var 82,53 kronor per kvadratmeter lägenhetsyta.

Karlstads Bostads AB, KBAB, gjorde ett resultat som var mer än tre gånger så högt, 267,36 kronor.

Skillnaden om KBAB lade sig på en snittvinst skulle motsvara i genomsnitt 11  804 kronor per lägenhet och år eller 984 kronor i månaden.

Karlstads Bostads AB: Utdelningen fastställd till 25 miljoner kronor.

Kommunfastigheter Eskilstuna: Utdelningskrav 22,5 miljoner + 50 procent av vinsten vid försäljningar.

Flens Bostads: Avkastningen ska ­återinvesteras i bolagets fastigheter.

Örebrobostäder: Utdelning 33 ­miljoner för finansiering av åtgärder enligt kommunens bostadsförsörjningsprogram.

Lekebergsbostäder: Kommunen har inget krav på utdelning.

Gagnefbostäder: Bolaget ska redovisa en ”rimlig vinst”. Inget krav på utdelning.

Ludvikahem: Utdelningen får högst uppgå till statsräntan föregående år med tillägg på en procent för den del av aktiekapitalet som ägaren skjutit till.

Grums Hyresbostäder: Målet är ett avkastningskrav på 500 000 kronor årligen.

Läs också Tusentals gröna jobb skapar akut bostadsbrist och oro i Norrland Efter Hem & Hyras granskning: minister försvarar lagen som sätter dit hemlösa

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.