Succé för ny metod mot knark och vapen i trapphusen – Riham: ”Jag känner mer säkerhet”
41-åriga Riham Younis har precis lämnat sitt hem i en lägenhet på Stora sällskapets väg i Bredäng. Här ligger de snedställda 60-talshusen på rad, bara ett stenkast från centrum.
På gatan har man haft problem med att personer som inte bor i husen ”hänger” i alltifrån trapphus, till tvättstugor och cykelrum. Något Riham Younis har märkt av.
– Jag känner otrygghet eftersom det ibland luktar narkotika utanför lägenheten, säger hon.
”Ingen trygghet alls, ärligt talat”
När Hem & Hyra träffar hyresgäster som bor på gatan är bilden samstämmig. Alla har sett obehöriga personer i hyreshusen, och tycker att det påverkar tryggheten.
– Man har ingen trygghet faktiskt, ärligt talat. Jag har en dotter som är 18 år. Vi är väldigt försiktiga när vi använder trappan. De sitter och röker någonting, det kommer lukt in i huset. Man kan inte gå ner själv. Absolut inte. Jag vågar inte, säger 50-åriga Etsegenet Asfaw.
32-åriga Abbe Qudsi berättar att 10-15 personer tidigare kunde samlas i det stora utrymmet vid entrén där han bor.
– Det är inte kul att gå in när det står tio man där. Jag kände, vad är det här och varför just här? Jag brukade skämta med min kompis att de hade årsmöten där nere, säger han.
Problem flyttade från centrum
Problem med narkotikaförsäljning har till viss del flyttat från centrum till närliggande fastigheter i samband med att polisen satt upp fler centrala kameror, säger Christoffer Peyre, kommunpolis i Skärholmen.
– Vi såg då att försäljning och hantering av narkotika trycktes ut litegrann till närliggande trapphus.
För att få bukt med problemen arbetar nu bostadsbolagen Svenska Bostäder och Stockholmshem sedan 2021 med en metod som kallas för Trygga trappan i Skärholmens stadsdelsområde, något som Hem & Hyra tidigare berättat om.
Trygga trappan går i korthet ut på att bostadsbolagen skärper sina förvaltningsrutiner – tar bort klotter, håller rent och snyggt och kontrollerar att dörrar är låsta. Polisen ökar samtidigt sin närvaro, och får mandat att bötfälla personer för olaga intrång om de vistas i hyreshusen.
I Stockholmsmodellen av Trygga trappan ligger fokus på att hitta ”hot-spots” för grövre brottslighet. Här finns även ett unikt inslag: sensorer.
I exempelvis entrén, trappan, källare eller tvättstugan har man placerat ut sensorer. Sensorerna känner av ljud och om någon pratar. Om en person vistats mer än 15 minuter i ett utrymme blir det registrerat som en ”händelse” i en digital databas. Den lokala föreningen Skärholmens Fastighetsägaren sammanställer informationen, och skickar sedan vidare uppgifterna till polisen.
Med hjälp av Trygga trappan har polisen kunnat upptäcka exempelvis narkotika- och vapengömmor. Christoffer Peyre tar ett exempel där sensorerna slog larm om att personer befunnit sig i ett cykelförråd en hel natt.
– Det är ju ett ganska onaturligt rörelsemönster, så vi gick med narkotikahundar i källargångarna, och anträffade då större mängder narkotika. Man stod troligtvis och sålde narkotika i cykelrummet, och förvarade narkotikan i källaren. Det här resulterade i flera andra ärenden, flera gripanden och ganska många fängelseår utdelade. Allt började med Trygga trappan och att vi tittade på avvikelser i datan, säger Christoffer Peyre.
Upptäcker narkotika- och vapenbrott
Nu har en utvärdering av Stockholmsmodellen av Trygga trappan i Skärholmen gjorts, med finansiellt stöd av Brottsförebyggande rådet, Brå.
Metoden har varit synnerligen effektiv i att lokalisera krimogena miljöer, slår utvärderingen fast. Fler narkotika-, vapen- och skadegörelsebrott har blivit upptäcka och polisanmälda.
Man kunde exempelvis se en tydlig koppling mellan antalet registrerade händelser olika månader, och antal polisanmälningar för vissa brott hos Svenska Bostäders fastigheter i Bredäng.
Samtidigt har bostadsbolagens egna trygghetsundersökningar visat att mycket tyder på att tryggheten har ökat inom fastigheterna.
På Stora sällskapets väg i Bredäng ökade exempelvis antalet hyresgäster som uppgav att de kände sig trygga med 14 procent efter att Trygga trappan infördes.
– Det är otroligt att höja siffrorna så mycket, säger Krister Bergh, säkerhetsstrateg på Svenska Bostäder.
”Du går faktiskt med plus”
Trygga trappan kan även vara en lönsam investering rent ekonomiskt för fastighetsbolagen, har Sveriges Allmännyttas beräkningar visat.
När man ställde trygghetsinsatsen mot kostnader för exempelvis skadegörelse, inbrott och utryckningar med störningsjour hamnade man på en företagsekonomisk lönsamhet på cirka 50 000 kronor.
– Det kan upplevas som en risk att ta en investering som ett bostadsbolag, särskilt nu när det är tuffare tider. Men du går faktiskt plus, säger Krister Bergh.
”Problemen är ganska omfattande”
Polisen ser att brottsligheten minskar på de platser där Trygga trappan används. Men det är för tidigt att säga hur påverkan på vapen- och narkotikamarknaden ser ut i hela området, enligt Christoffer Peyre.
– Problemen är ganska omfattande, och det brottsförebyggande arbetet består av flera saker som sker samtidigt. Men vi har haft många bra ärenden, och vi har fått bort många skarpa vapen, vilket kan ha stoppat våldshändelser. Så det har varit ett lyckat arbete.
Metoden Trygga trappan kräver ganska stora resurser från polisen, och kan bara användas i ett begränsat antal hyreshus åt gången. Det finns därför en risk att brottslighet flyttar runt i området, till exempel till grannfastigheter, enligt utvärderingen.
– Det är en begränsning i konceptet. Vi kan bara ha ett fåtal trapphus där vi har en höjd närvaro. Samtidigt finns det mycket som pekar på att när man flyttar ett problem så faller en del av problematiken. Man gör det svårare för kriminella att verka på det sätt som de hade önskat från början, säger Christoffer Peyre.
En teknisk svaghet har varit att informationen som polisen får ut är efterrapporteringar. Det gör att polisen inte kan ingripa direkt vid ett brottstillfälle. Nu hoppas både polisen och bostadsbolagen kunna förfina metoden.
– Ambitionen är att vi ska kunna få informationen på minutoperativ nivå, säger Krister Bergh.
”Kan inte flytta”
I Bredäng, som är klassat som ett utsatt område av polisen, tycker flera av hyresgästerna som Hem & Hyra pratar med att situationen har blivit något bättre den senaste tiden.
– Jag kan inte flytta härifrån härifrån, jag har bott här i 16-17 år och jag gillar mina grannar. Jag trivs att bo här, förutom att ungdomar samlas i trapphuset och i källaren. Men det har blivit bättre. Om det fortsätter så här så blir vi glada, säger Etsegenet Asfaw.
Krister Bergh på Svenska Bostäder menar att sensorerna inte är integritetskränkande eftersom de inte mäter normalt beteende.
– Att du möter en kompis i trappan och står och surrar en stund, den mäter inte det. Utan bara det som avviker från normen, att du till exempelvis befinner dig en längre stund i ett cykelförråd sent på kvällen, säger han.
Hyresgästen Abbe Qudsi ser inga problem med att det finns sensorer i hyreshusen. Han skulle tvärtom även vilja ha kameror för ökad trygghet.
– Man ska inte vistas i trappan, om man inte har något där att göra. Det är inte alls integritetskränkande med sensorer eller kameror tycker jag.
- En brottsförebyggande metod som utsprungligen kommer från Malmö, där den infördes 2017 i området Bellevuegården, som hade problem med olaga intrång i flerbostadshus.
- Metoden innebär att bostadsbolaget skärper sina förvaltningsrutiner, samtidigt som polisen ökar sin närvaro och får mandat att bötfälla personer för olaga intrång. Flygblad sätts upp i trapphuset som informerar om att ”häng” inte är tillåtet.
- I Stockholmsmodellen ligger ett större fokus på att hitta ”hot-spots” för grövre brottslighet, som exempelvis narkotika- och vapenbrott. Här används ljudsensorer som registrerar och avslöjar avvikande beteenden i fastigheten.
- I Stockholm arbetar de allmännyttiga bostadsbolagen Svenska Bostäder och Stockholmshem sedan 2021 med metoden i Skärholmens stadsdelsområde.
- Under 2023 används metoden bland annat av Uddevallahem, Falköpings hyresbostäder och Mitthem i Sundsvall.
