HemHyra.se använder sig, precis som flertalet andra webbplatser, av cookies för att förbättra servicen för er besökare. Läs mer om Cookies

Statlig myndighet hyr ut lyxiga bostäder genom budgivning

Nyheter Det blev ingen villa i Vaxholm. Mannen blev snuvad på hyreskontraktet av en person som var beredd att betala 7 000 kronor mer. Hyresgästföreningen är skarpt kritisk till att Statens fastighetsverk använder budgivning för sina hyresbostäder – och ifrågasätter om metoden ens är laglig.
Foto: SFV, Hem & Hyra
För sina attraktiva hyresobjekt tillämpar myndigheten Statens fastighetsverk budgivning för att hitta hyresgäster med stor plånbok. "Vi hyr ut till den kostnad folk är beredda att betala", säger förvaltaren.

Statens fastighetsverk är en myndighet med uppgift att förvalta kulturhistoriskt värdefulla byggnader som till exempel slott, museer och ambassader. I uppdraget ingår också att hyra ut delar av beståndet till företag, organisationer eller privatpersoner.

Något kösystem är det emellertid inte tal om. När någon av dessa unika bostäder blir lediga handplockar myndigheten efter eget tycke bland de potentiella hyresgäster som anmält intresse. Stor vikt läggs vid att personen som hyr har tidigare kunskap kring byggnadens historia, känner till området som bostaden ligger i samt förstår de särskilda förutsättningar som livet i ett kulturhistoriskt objekt kan innebära.

Läs ocksåKvinnorna sålde sex för 2,9 miljoner – hann knappt äta

Hem & Hyras granskning visar att ytterligare en faktor väger tungt vid valet av hyresgäst: man ska vara villig att betala.

På myndighetens hemsida publiceras kontinuerligt annonser på hyresobjekt som behöver en hyresgäst. Hem & Hyra har blivit kontaktad av en privatperson som tidigare i höstas anmälde sitt intresse för att hyra en villa i Vaxholm. I informationsbladet från Statens fastighetsverk stod att hyran för huset var minst 13 000 kronor, och att man skulle lämna in ett anbud om man önskade hyra.

Mannen förstod att han hade liten chans att bli utvald, men lämnade in ett bud på den angivna minimihyran. Några veckor senare fick han ett mejl där det stod att huset tilldelats en annan hyresgäst, som varit beredd att betala 20 000 kronor i månaden.

Läs ocksåHans lägenhet blev en bordell: "Kan aldrig mer sova i min säng"
På sin hemsida publicerar myndigheten löpande lediga hyresrätter i kulturhistoriska byggnader. Men att hyra dem är inte billigt.

Formuleringen i mejlet fick honom att reagera.

– Det är svårt att tolka på något annat sätt än att den som betalade mest fick huset. Är det verkligen tillåtet att ha den här typen av budgivning för att hyra ut privatbostäder i Sverige?

Även Hyresgästföreningens förbundsjurist Susanna Skogsberg ställer sig mycket frågande till den svenska myndighetens val att tillämpa budgivning.

Läs ocksåVästsvenska värdar säger nej till Airbnb

– Upplägget känns väldigt märkligt, och totalt väsensfrämmande för en hyresrätt. Jag har aldrig hört talas om något liknande. Särskilt märkligt blir det ju när det är en myndighet som ligger bakom. De allra flesta hyror förhandlas kollektivt, där hyran bestäms utifrån bostadens bruksvärde och inte ren marknadshyra.

Enligt den förhandlingsordning som gäller i Sverige ska en bostad först jämföras med andra liknande objekt innan hyran bestäms. Om en hyresvärd väljer att ställa sig utanför systemet och sätta sin egen hyra riskerar denne att råka ut för bakslag, berättar hon.

– Även om det då står hyresvärden fritt att bestämma hyran kan hyrans storlek ändå prövas av hyresnämnden efter sex månader. Och då görs likväl en bruksvärdesbedömning, där man jämför med liknande objekt. Är hyran då satt för högt sänks den.

Villan i Vaxholm beskrivs i informationsbladet som en nyrenoverad bostad med naturen inpå knuten och med mycket hög standard. Det vinnande budet låg på 20 000 kronor i månadshyra.
Pengar till skattebetalarna

Per Åkerfält arbetar som förvaltare för villan i Vaxholm. Han bekräftar att Statens fastighetsverk regelbundet använder sig av ett anbudssystem för att nå ”marknadsmässiga hyror” när de letar efter hyresgäster till sina privatbostäder.

– När det har genomförts en renovering kan det vara svårt att veta vilken grundhyra man ska gå ut med. Då vänder vi oss till hyresgästerna, vad de är beredda att betala.

Enligt Per Åkerfält är det inte enbart betalningsviljan som styr. I fallet med villan i Vaxholm tog man först in anbud och personliga brev från samtliga intressenter. Därefter sorterades de bäst lämpade personerna ut.

– Då fick vi till slut ett spann på 15 000 kronor och uppåt i hyra. I detta fall landade valet på en person som var beredd att betala 20 000 kronor. Vi hade räknat med mindre, men pandemin har gjort dessa objekt mer populära.

Att hyrorna genom budgivning landar på höga nivåer ser han inte som ett problem.

– Min uppgift är att generera skattepengar tillbaka till skattebetalarna. Att renovera den här typen av hus är inte billigt, vi vill ju kunna behålla husets karaktär. Men jag är själv förvånad över att människor är beredda att betala så här mycket för ett hyresboende.

Kan du förstå Hyresgästföreningens kritik?

– Hyresgästföreningen har kanske en annan bild, men jag lever i en verklighet där det finns en annan betalningsmöjlighet. Renoveringar kostar och då kan det tyvärr bli dyrt.

Förhandlingsordningen passar helt enkelt inte er så bra, menar du? 

– Vi har ofta bara ett hus i ett område, och då är det inte alltid helt lätt att hitta jämförbara objekt. Vi utför heller inga fuskrenoveringar, vilket gör att vi behöver ta ut en högre hyra. Då är det klart att vissa blir besvikna.

”Frågan är om det ens är tillåtet”

Per Björklind, regionchef för Hyresgästföreningen Stockholm, kallar metoden som Statens fastighetsverk använder vid hyressättning för ”högst olämpligt”.

– Eftersom det rör sig om en statlig myndighet förväntar man sig att de ska följa lagstiftningen så långt som möjligt. Och budgivning, det är väldigt långt från förhandlingslagstiftningen. Frågan är om det ens är tillåtet.

Åsa Carlberg, pressekreterare på Statens fastighetsverk, beklagar om någon känner sig lurad av reglerna. Hon berättar att systemet med anbud funnits en längre tid men understryker att man inte automatiskt får bostaden bara för att man lägger högsta budet.

– Man uppger vad man är beredd att betala, men ibland kan det vara ett lägre anbud som vinner. Det rör sig om speciella fastigheter vi hyr ut, och då är det av stor vikt att man har kunskap om dem.

Läs också Skuldsatta Carin hyrde ut 124 gånger via Airbnb – nu mister hon sitt hem Protester mot marknadshyra från Luleå till Göteborg

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.