Stridsfråga i Stockholm – vardag i Malmö
I Stockholm har Hyresgästföreningen sagt nej till högre hyreshöjning i innerstaden. I Malmö och Göteborg är Hyresgästföreningen och fastighetsägarna sedan länge överens om att läget ska spela större roll.
För en vecka sedan röstade Hyresgästföreningens förhandlingsdelegation i Stockholm nej till ett förslag om högre hyreshöjningar i Stockholms innerstad. Beslutet gäller hyrorna hos kommunala Svenska Bostäder som i sin tur sätter hyrorna hos de privata värdarna. För en hyresgäst i innerstaden med 6 000 kronor i hyra handlade det om en extra höjning med 30 kronor i månaden. En liten summa i jämförelse med hur mycket hyrorna differentierats i Sveriges andra och tredje stad.
Annons
”Malmömodellen” blev uppmärksammad i samband med Michaël Kochs utredning om allmännyttans framtid. Modellen sjösattes i början av 2000-talet, men läget har haft betydelse för hyressättningen ändå sedan början av 90-talet. Då delades staden in i A, B och C-områden och modellen tog enbart hänsyn till var lägenheten låg. När hyrorna sätts efter Malmömodellen spelar bostadens standard oftast större roll än läget.
Peter Olsén, förhandlingschef på Hyresgästföreningen i södra Skåne ger ett exempel på hur mycket hyrorna skiljer: en trea på 70 kvadratmeter som är byggd 2005 som ligger i det mest attraktiva läget enligt en tiogradig skala har en hyra på 8 510 kronor, medan samma bostad i de minst populära kvarteren kostar 6 550 kronor i månaden. En skillnad på 30 procent.
Mellan tre hus i samma område, men med olika byggnadsår och standard, kan hyresgapet vara ännu större. Hyran för en tvåa på 65 kvadratmeter kan exempelvis variera mellan 4820 och 7078 kronor.
– Det finnas många myter kring Malmömodellen. Exempelvis att det skulle vara lika med marknadshyror. Jag tror tvärtemot att modellen slår vakt om bruksvärdessystemet.
Varför tror du att det är så svårt att införa en systematisering av hyrorna i Stockholm?
– Vi i Skåne har varit mycket tidigare ute. Och det verkar som att Hyresgästföreningen i Stockholm har haft problem med förankringen. Det finns många motstridiga krafter.
I Göteborg tillämpar man sedan början av 2000-talet ett system som kallas kvalitetshyra. I dag har en lägenhet i ett attraktivt läge i centrala Göteborg i genomsnitt 32 procent högre hyra än en likadan bostad i förorten Bergsjön.
– Visst får vi kritiska frågor från de medlemmar som fått hyran höjd rejält. Men jag tycker att vi varit duktiga på att förklara varför, säger Göran Moberg, förhandlingschef på Hyresgästföreningen region Västra Sverige.
För att värdera bostädernas standard och läge har Hyresgästföreningen och fastighetsägarna gått igenom i stort sett varenda lägenhet i Göteborg. Modellen har nu etablerat sig i de flesta kommuner i region Västra Sverige.
Alternativet till att gå med på högre hyror i centrala lägen är enligt Göran Moberg att de privata fastighetsägarna säljer sina hus till bostadsrättsföreningar.
– Det är skillnad på att bo i ett centralt beläget hus inne i stan och i ett miljonprogramshus som bara är utslängt på en åker. Så det ska skilja i hyra, säger Göran Moberg.
Annons
MISSA INGET FRÅN HEM & HYRA. Tryck här för att följa oss på Facebook.
