Till försvar för den svenska hyresmodellen
Hyresgästföreningen hade under ett seminarium i Almedalen samlat en panel bestående av försvarare av den svenska modellen att sätta hyror. Många privata fastighetsägare efterlyser en friare hyressättning och menar att det skulle få fart på flyttkedjorna och öka nyproduktionen.
Bostadsbolaget Botrygg är en av de privata fastighetsägare som inte ser hyressättningssystemet som ett hinder för att bygga nytt. Då är bristen på planlagd mark ett större problem. Däremot är Adam Cocozza, vd på Botrygg, mer kritisk till Hyresgästföreningens hållning vid större ombyggnationer.
– Det är ett problem att man vill hålla tillbaka hyreshöjningarna så mycket. Vi riskerar att få ett fastighetsbestånd som inte renoveras och får tekniska brister, säger Adam Cocozza.
att klara av renoveringsbehovet krävs både rotavdrag och hyreshöjningar, enligt Adam Cocozza.
Marie Linder, Hyresästföreningens nyvalda ordförande, efterlyste mer statlig politik, både för att klara renoveringsbehovet och få fram nyproducerade hyresrätter till rimliga kostnader.
Att dagens situation med hyreshöjningar och bostadsbrist får konsekvenser för socialtjänsten, vitnade Per Sandberg, förvaltningschef i Växjö kommun, om. Han berättade om att många i hans kommun inte har en chans att söka en nyproducerad lägenhet.
– Vi har grupper som vänder sig till oss som inte har några andra sociala problem förutom att man saknar bostad. Det hade vi inte för 15 år sedan, säger Per Sandberg.
Han är rädd för att vi är på väg mot socialbostäder – oavsett om ett sådant politiskt beslut fattas eller ej. När hyrorna höjs i alltfler områden minskas möjligheterna för de resurssvaga. Till slut finns bara ett fåtal miljonprogramsområden kvar för dem.
Charlotta Lundström, pressansvarig på Sabo, gjorde en europeisk utblick över länder som infört marknadshyror och har socialbostäder. I såväl Nederländerna som Storbritannien och Tyskland, som lyfts fram som et bra exempel, har marknadshyror inneburit att hyrorna höjts kraftigt och kostnaderna för bostadsbidrag skjutit i höjden. I Tyskland är kostnaden för bostadsbidrag 17 miljarder euro per år. Det har lett till att en begränsningsregel mot kraftiga hyreshöjningar införts. I de större städerna får hyran höjas maximalt 15 procent under tre år.
– Varför ska vi importera ett system som inte svara mot våra behov, frågade sig Charlotta Lundström.
P-G Nyström, förbundsjurist på Hyresgästföreningen, påpekade i sin historia genomgång av Sveriges hyressättning att vi sedan början av 1900-talet haft marknadshyror och reglerade hyror om vartannat. I slutet av 70-talet försvann de sista hyresregleringarna. Det svenska bruksvärdessystemet är en bra kompromiss mellan hyresgästernas trygghet och värdens möjlighet att få en långssiktig avkastning, menar P-G Nyström.
