Ulla vann bullertvist mot nöjestempel
Livet har varit som berg och dal bana för Ulla Richtnér ända sedan Wallins salonger slog upp portarna till den gamla baptistkyrkan i centrala Halmstad. Medan julbord och fester avverkats har Ulla levt med koncentrationssvårigheter och sömnproblem. Det är främst basljudet som varit jobbigt för Ulla att leva med. Så jobbigt att hon vissa kvällar har åkt till en väninna när festen pågått och återvänt hem vid ettiden på natten när gästerna gått hem.
– Jag vet inte hur jag ska beskriva det. Det känns som om någon står och slår med en hammare i väggen fyra timmar i sträck. Du kan ju tänka dig själv vad det gör med en människa.
– Det får en prejudicerande verkan och det innebär att miljödomstolens bedömning är korrekt i och med att ärendet inte går vidare. Om liknande fall prövas i framtiden har jag svårt att se att de skulle komma fram till en annan bedömning än vad man gjort i det här målet.
– Kyrkor är inte byggda för att reducera ljud. Tvärtom ska det låta mycket. Om man tittar på andra nöjeslokaler som finns belägna med bostadshus har man ofta lyckats isolera på ett tillfredställande sätt. Så valet av lokal i det här fallet var kanske inte det bästa.
– Det känns himla bra. Det har varit knäckande att leva så här men jag har stått på mig. Jag har bott i huset sedan 1991 och det kan inte vara meningen att en hyresgäst ska tvingas lämna sitt hem för att en nöjeskrog valt fel placering av sin verksamhet.
Den 26 maj 2006 inviger Wallins salonger sin festlokal. I samma hus, en ombyggd gammal baptistkyrka, bor ett antal hyresgäster. Den höga musiken gör att grannarna börjar klaga. Wallins salonger gör vissa ljuddämpande åtgärder men trots kostsamma insatser upplever hyresgästerna inte någon nämnvärd förbättring, och tar ärendet till länsstyrelsen och miljödomstolen som ger hyresgästerna rätt. Wallins salonger överklagar till Miljööverdomstolen som nu fastslår att 25 decibel är den tillåtna ljudnivån. Beslutet går inte att överklaga.
