Unika 60-talskök åker ut trots protester

Stockholm I flera år har hyresgästerna på Sankt Paulsgatan kämpat för att rädda sin unika fastighet med eftertraktad originalinredning. Trots att en bebyggelseantikvarie anlitats har Einar Mattsson beslutat att platsbyggda skåp och luckor med Perstorpsplattor och teaklister ska rivas ut.
Köksinredningen är tillverkad av Åmåls Möbelkompani och har mycket hög kvalitet.
Foto: Tomas Carlgren
Köksinredningen är tillverkad av Åmåls Möbelkompani och har mycket hög kvalitet.

̶  I stort sett håller de på att förstöra ett kulturhus som många vill rädda, säger Göran Sjögren som bor i huset.

Hyresvärden planerar en omfattande renovering av fastigheten ritad av den danske arkitekten Hack Kampmann.

Läs ocksåAlla hyresgäster sa nej – värden vann ändå

Stockholms stadsmuseum har bedömt att huset är särskilt värdefullt. Det är byggt i början av 1960-talet och kännetecknas av hög kvalitet med påkostade materialval. Fastigheten är grönklassad vilket är den näst högsta beteckningen inom Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering. Lägenheterna är välbevarade med köks- och garderobsdörrar i teak och badrum med ursprungligt kakel och klinkermosaik.

̶  Originalluckorna i köken kommer att tas bort för att de inte går att sätta på nya skåpsstommar, säger Helén Serner, projektutvecklare på fastighetsbolaget Einar Mattsson.

Hon säger att de har tagit del av hyresgästernas synpunkter och kommer beakta de historiska värdena.

Läs ocksåDe står ensamma mot värden – snart krymper deras badrumAnders Gullmarsvik, Johanna Ek-Pettersson, Ludvig Andersson Lindgren, Fanny Mellgren Sjödahl och Carin Jacobsson för sin egen talan i hyresnämnden i Göteborg. "Även om det inte bär frukt är det viktigt att visa att vi inte köper det här", säger Fanny som ingått i samrådsgruppen. De är starkt kritiska till bristen på inflytande inför renoveringen.

̶  Jag skrev ett sista förtvivlat brev om att rädda åtminstone 25 lägenheter. Jag har vädjat om att de ska bevara inredningsdetaljer, även om det skulle kosta någon krona mer, säger Ursula Cronsten Unge, som också bor i huset.

Hon säger att vid det senaste mötet hade bostadsbolaget tagit ett steg i rätt riktning. De har anlitat en bebyggelseantikvarie. Men trots det kommer köken inte att bevaras.

Stadsmuseet skriver i ett utlåtande att ett stambyte inte innebär att hela köksinredningen måste bytas ut. ”De till stora delar välbevarade interiörerna, som exempelvis ursprungliga köksinredningar och badrumsinredningar i kakel och klinkermosaik, är en viktig del av byggnadens kulturhistoriska värde”.

Läs ocksåVärden skyllde på byggplaner för att tömma huset – Julia, Ewa och Conny betalar prisetJulia Fröckberg, Ewa Wilhelmsson och Conny Törnqvist hade alla förstahandskontrakt i Boö-bolagens hus på Eldaregatan i Göteborg. Nu har samtliga flyttat ut. "Vi orkade inte mer", säger Ewa Wilhelmsson om de sista årens strid för att få bo kvar.

̶  Alla 54 hushållen har gått till hyresnämnden och varit eniga om att behålla köken. Köksskåpen går att ta ner och sätta tillbaka. Det hade varit bättre än att ställa in Ikeakök i laminat, säger Göran Sjögren.

Bebyggelseantikvarien Ylva Blank på Stadsmuseet säger att 60-talskök kan ha väldigt hög hantverksmässig kvalitet.

̶  Det är viktigt att bibehålla material i så hög utsträckning som möjligt. Enligt bygglagen ska man förhålla sig varsamt till husets kulturhistoriska värden när man gör förändringar.

Ett sätt är att flytta bort skåp för att sedan sätta tillbaka dem efter ett stambyte. Ett annat sätt är att återanvända luckor på olika ställen i köket, förklarar hon.

Hyreshöjningarna som följer efter renoveringen riskerar att bli höga. Hyresgästerna menar att värden bara är ute efter att höja hyran så mycket som möjligt.

‒ Tre har råd att flytta tillbaka efter renoveringen. Resten har inte råd, säger Göran Sjögren.

Läs också Standard eller onödig lyx med handdukstork – olika beslut i samma hyresnämnd Hälften av hyresgästerna säger nej – får ändå nytt badrum och högre hyra

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.