Uppsala: Dyr PFAS-rening läggs på VA-taxan
Hem & Hyra har kartlagt halterna av de hälsofarliga PFAS-ämnena i svenskt dricksvatten (se faktaruta nedan). Detta efter att Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, föreslagit mycket kraftigt sänkta riktvärdena för de två vanligaste ämnena.
I Uppsala visade en studie redan 2008 att förstföderskor där hade PFAS-föreningar i blodet. Vidare forskning visade att halterna ökade kraftigt.
Först 2012 kom man fram till att orsaken var dricksvattnet och att det troligen förorenades av PFAS från brandskum från brandövningsplatsen vid den före detta flygflottiljen F16. Brunnarna togs tillfälligt ur drift, men sedan 2015 används kolfilter, som effektivt tar bort bland annat PFAS-ämnen.
Problemet är bara att filtren mättas efter en tid och det aktiva kolet måste bytas ut flera gånger per år. Därför varierar PFAS-halterna i Bäcklösa mellan 11 och 51 nanogram per liter, med ett medelvärde på 24 nanogram per liter år 2018.
– Kolfilter är en standardiserad metod för att rena PFAS och den fungerar. Nackdel är kostnaden, enligt Bertil Lustig, VA-chef på Uppsala Vatten.
Uppsala stad har krävt att Försvarsmakten ska vara med och betala eftersom man hävdar att föroreningarna kommer därifrån. Försvaret har i sin tur utrett frågan och kommit fram till att bara en mindre del av PFAS-ämnena kan komma från deras verksamhet. Tills vidare läggs kostnaden, cirka tio miljoner kronor per år, på VA-taxan, som alltså alla anslutna Uppsalabor får betala.
Branschorganisationen Svenskt Vatten tycker att staten måste ta ett ansvar i fall, där exempelvis försvaret har orsakat föroreningarna.
– Vattenförsörjningen är kommunens ansvar och blir det fördyringar så slår det ju på VA-taxan, det finns ingen annan finansiering i dag. Men när det är större problem och det krävs omfattande åtgärder måste staten gå in med stöd. Grundprincipen är ju att förorenaren ska betala, säger Birger Wallsten, dricksvattenexpert på Svenskt vatten.
Under tiden testar Uppsala Vatten även nanorening, där vattnet pressas genom täta filter som kan rena bort oönskade ämnen ner till atomstorlek.
– Membranfilter har använts för att rena dricksvatten i decennier, och håller nu på att få sitt stora genombrott i Sverige. Det är en fysikalisk teknik, till skillnad från den traditionella kemiska vattenreningstekniken och innebär att man inte behöver kemikalier till själva reningen, enligt Bertil Lustig.
Tack vare den nuvarande kolfilterreningen klarar vattnet från Bäcklösa Livsmedelsverkets åtgärdsgräns på 90 nanogram per liter. Efter Efsas forskningsgenomgång som visar att hälsoriskerna är större än man tidigare vetat, är det troligt att gränsvärdena kommer att sänkas framöver.
Hur tänker ni kring det?
– Vi följer det och kommer anpassa oss efter det regelverk som kommer, svarar Bertil Lusig.
- PFAS är ett samlingsnamn för tusentals kemiska ämnen, tillverkade av människan.
- De används bland annat i brandskum, impregnering, smink och skidvalla.
- På senare år har man upptäckt på flera håll att PFAS läckt ut i vatten och återfunnits i dricksvatten.
- Senaste forskningen visar att människors hälsa kan påverkas på flera sätt av olika PFAS-ämnen.
- Före jul föreslog Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, en sänkning av ”tolerabelt dagligt intag” med 150 gånger för ämnet PFOS och 1 500 gånger för PFOA.
- Livsmedelsverket inväntar nästa rapport från Efsa innan man ändrar den svenska åtgärdsgränsen, som i dag ligger på 90 nanogram per liter för elva olika PFAS-föreningar.
- Ingen vet var den nya gränsen kommer att hamna, ingen har heller haft en samlad bild över vilka halter som finns i svenskt dricksvatten.
- Hem & Hyra begärde därför de senaste analysrapporterna från 65 vattenverk som bedömts kunna vara påverkade av PFAS, enligt en inventering som Livsmedelsverket gjorde 2014.
- De allra flesta hade ej mätbara eller mycket låga halter. Tio vattenverk hade halter över tio nanogram per liter. Se hela listan här.
