”Vi har nått vägs ände”

Göteborg Frågan är inte OM boende ska kunna påverka mer vid renoveringar, utan HUR. Jenny Stenberg är forskaren som försöker hitta svaren.

Det började med en resa till Argentina på 1980-talet, när Jenny Stenberg läste till arkitekt.

– Vi jobbade i ett slumområde där invånarna erbjöds mark och byggmaterial mot att de byggde sina bostäder själva, säger hon.

Läs ocksåEgna experter hjälpte inte – hyresgäster förlorar tvist om renovering: ”Tänker inte ge upp”

Intresset för hur utsatta grupper kan vara medskapande i sitt boende hade väckts. Men när Jenny Stenberg kom ut på arbetsmarknaden 1989 var intresset för det området noll.

– Man skulle rita lägenheter med lyxig inredning. Jag sökte mig till forskningen i stället, för att förstå motståndet.

Nu, två decennier senare, är hennes forskningsämne plötsligt mitt i samhällsdebatten.

Läs ocksåBarbro, 73, får ta trapporna i åttavåningshuset när hissen är avstängd: "Jag tar ett steg i taget"En tvådelad bild. Till vänster en äldre kvinna med gråvitt hår och glasögon som står i en trappa i ett lägenhetshus. Hon tittar in i kameran med allvarlig min, bär jeans och rosa tröja. Till höger En lapp uppsatt med svart tejp på en hissdörr. Där informeras om renoveringen som ska pågå mellan den 9 juni och 4 juli.

Som exempel tar hon Boverkets rapport från förra året. Den visar att renoveringar och hyreshöjningar driver människor med svag ekonomi att flytta till ännu mer utsatta områden.

– 25 års segregation har nått vägs ände. Nu är människor inträngda i det sista hörnet. Politiker och tjänstemän på hög nivå har insett att det här inte kan fortsätta, säger Jenny Stenberg.

Hon är inblandad i flera olika forskningsprojekt, de flesta med anknytning till Hammarkullen. Forskningen är tvärvetenskaplig. Akademikerna samarbetar med hyresgäster, bostadsbolag, kommunen, Hyresgästföreningen och andra aktörer.

Läs ocksåUteplatser betydelsefulla – även för grannarna: "Att se grönska från fönstret har en hälsoeffekt”Anna Bengtsson i ljust uppsatt hår, en grön mönstrad klänning med bin på och en gul kofta, halvsitter på ett balkongräcke i sten. I bakgrunden syns en stor gräsmatta och buskar, träd, skog. Anna Bengtsson har forskat kring betydelsen av kontakt med utemiljön. Att ha en uteplats är betydelsefullt på flera sätt för den fysiska och psykiska hälsan och för att känna trygghet.

Flera av projekten ingår i sin tur i nationella och internationella samarbeten. Det gäller att tvinna samman teknik, ekonomi och demokrati för att få till en ny renoveringspraxis.  

– Det här är ett jättestort område. Ingen kan få överblick ensam, säger Jenny Stenberg.

Målet måste vara renovering där hyrorna höjs så lite som möjligt eller helst inte alls.

– En ”expert” som föreslår en enda lösning som innebär 30-40 procents hyreshöjning är helt enkelt inte tillräckligt kompetent.

Fakta: Jenny Stenberg

Yrke: Docent i arkitektur och planering vid Chalmers tekniska högskola.

Brinner för: Att klimatförbättringar och rättvisa ska gå hand i hand.

Aktuell: Med ett forskningsprojekt i Hammarkullen om renovering av miljonprogrammet: Lärande Lab Hammarkullen. Har även flera andra projekt, bland annat om positiva och negativa effekter av täta städer och om barn som medskapare i stadsbyggnadsprocesser. Dessutom medverkar hon i ett stort europiskt forskningsprogram med målet att hitta en hållbar renoveringspraxis.

Läs också Efter 40 år renoveras deras förfallna fönster – men hyresgästerna måste betala: "Vi känner oss överkörda" Hyresgästs renovering kallas vanvård – kan tvingas flytta: ”Vaknar varje dag i stress”

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.