Vill att Hyresgästföreningen startar utredning om cellplast
Börje Larsson har sedan 1970-talet varit ombudsman såväl som förtroendevald inom Hyresgästföreningen. I ett bekymrat inlägg på Facebook skriver han:
”För några veckor sedan drabbades England av en stor tragedi, ett stort höghus drabbades av en eldsvåda där 80 personer fick sätta livet till. En angelägen uppgift för Hyresgästföreningen borde nu vara att snarast ta initiativet till att samla experter på brandsäkerhet för att utreda riskerna för att någon liknande katastrof skulle kunna inträffa här i Sverige.”
Börjes uppmaning gillades av många och Cathrine Bülow, miljöjournalist i Gävle som bland annat driver Ekobyggportalen, delar Börjes oro. Hon berättar att cellplast, eller frigolit, används väldigt mycket överlag, särskilt när man gör energieffektiviseringar i miljonprogramsområden, alltså tilläggsisolerar för att minska energiförbrukningen:
– Cellplast är brandfarligt, det brinner på ett speciellt sätt, det går snabbt och röken är farlig. I Gävle används det till exempel vid fasadrenoveringarna som Gavlegårdarna just nu gör på Nordost. Cellplasten är också väldigt känslig för fukt och mögelangrepp och därför behandlas den med kemiska medel som ska hindra bland annat mögeltillväxt förutom med brandskyddsmedel och dessa ämnen frigörs vid en brand.
Cellplast är billigt att köpa och enkelt att hantera och därför det vanligaste materialet vid tilläggsisoleringar. Mineralull är det andra alternativet när en tilläggsisolering sker.
Ett alternativ som är mindre brandfarligt är att man sätter betong på båda sidor av cellplasten. Det vanligaste är dock att den sätts på fasader som sedan täcks med puts.
– Det här är en slags dubbelmoral, man kan kalla det energibluff till och med, när man väljer cellplast eftersom det krävs så oerhört mycket energi att tillverka den. Det krävs 18 000 btu för att tillverka cellplast, 3 000 btu för att tillverka mineralull och 600 btu för att tillverka cellulosa, säger Cathrine Bülow.
(Btu är en måttenhet för den värmeenergi som krävs för att höja temperaturen på ett halvt kilo vatten med en grad.)
Förvaltningschefen på Gavlegårdarna, Niclas Lind, tycker att Börje Larssons förslag om en expertutredning är bra:
– Det är bra att riskerna granskas men det måste ske samordnat till exempel via allmännyttornas organisation Sabo. Det finns för- och nackdelar med det mesta men jag förstår oron. Vad gäller branden i London så var dock inte byggmaterialet den enda orsaken till att det gick så illa.
Vad gäller Gavlegårdarnas användning av cellplast säger Niclas Lind att företaget följer det regelverk som finns. Att använda cellplast är billigt och det är en teknik som fungerar:
– Men det finns ju hela tiden viktiga avvägningar. Vi använder cellplasten för att det är billigt och därmed är det ett sätt att hålla hyrorna nere men självklart vill vi inte skapa risker för våra hyresgäster. Kommer det nya regelverk och lagar så följer vi så klart dem.
Hem & Hyra har tidigare skrivit om bränder där cellplastisoleringar gjort att brandförloppet fått förödande konsekvenser. Läs mer här.
- Cellplast, eller frigolit, består till 98 procent av innesluten luft.
- Cellplast tillverkas genom att små pärlor av polystyren med tillsats av kolvätet pentan utsätts för värme. Pärlan expanderas till en kula och kulorna smälts samman till skivor.
- I Grenfell tower i London, där 80 människor omkom i en brand, låg cellplasten mellan aluminiumramar.
- Det effektiva värmevärdet för cellplast motsvarar det för bensin och materialet kan börja smälta redan vid cirka 100 grader Celsius.
Källor: Wikipedia och Brandskyddsföreningen
