Vill ha lag om anpassning som gäller hela landet
Anna Lundén i Smedjebacken föddes med ryggmärgsbråck. Hon har aldrig kunnat gå mer än kortare sträckor och är helt beroende av rullstolen och sin arbetsstol. Men hon är inte den som ser problemen med sitt funktionshinder utan är helt fokuserad på lösningar istället.
– Jag är väldigt envis och det är mycket som jag inte kan göra som jag gör ändå, bädda sängen till exempel, säger Anna.
Anna och hennes fästman Emil Böhm hyr en tvåa på knappt 50 kvadratmeter av kommunala Bärkehus och i lägenheten finns flera finurliga lösningar som gör att de båda, trots sina olika förutsättningar, kan laga mat, diska och nå saker i skåpen.
När Hem & Hyra kommer på besök en lördagseftermiddag bjuder de på kaffe med bullar och flera sorters kakor. De gillar båda att baka och laga mat. Helst skulle ugnen ha skåpöppning, kunna öppnas i sidled, för att Anna lättare skulle kunna använda den men i stort sett är de nöjda med köket.
Anna visar att med en knapptryckning sänks spis, diskbänk och skåp så att hon kan nå allt utom de allra högsta hyllorna från sin stol.
– Emil lagar nog oftast maten och jag brukar diska och då byter vi höjd på bänken men först får man se till att det inte står något ivägen under eller på bänken för då fungerar det inte, säger Anna.
Samma höj- och sänkbara princip finns för tvättstället i badrummet men den finessen använder Anna sällan. I den lilla hallen står hennes rullstol och hon kan ta sig ut från den inglasade uteplatsen själv om hon skulle vilja.
Hyresvärden sköter sig bra tycker Anna. När hon påpekade att brevlådorna satt för högt för henne såg de till att de sänktes till exempel.
– Jag har aldrig behövt bråka för att få lägenheten anpassad så att jag kan klara mig, säger Anna.
Hem & Hyra skrev i fjol om hur många i Dalarna som fick bidrag till att anpassa sina bostäder och om vilka svårigheter som finns.
Så Anna kan sägas vara lyckligt lottad som på ett smidigt sätt fått sin lägenhet anpassad. Tillgänglighetsrådgivare Lars-Göran Wadén i Gävle, själv rullstolsburen på grund av benskörhet, känner till många fall där personer haft svårt att få igenom de ombyggnationer som behövs för att de ska kunna klara sig själva i sina hem.
Han tror att i Annas fall är det en fördel att hon, liksom han, fötts med sin skada så att tjänstemän känt till deras problem under en lång tid och att de vuxit upp i små kommuner, Sandviken i Lars-Görans fall. Men visst borde det finnas en rättvisa för alla menar Lars-Göran:
– Det ska inte hänga på hur mycket kompis man är med kommunens handläggare eller om fastighetsägaren är på ett bra humör och vänligt inställd till ombyggnation om man får bostadsanpassning eller inte. Bäst vore det med riktlinjer eller lagar som som skulle följas av alla oberoende av var i landet man bor.
Lars-Göran, som arbetar över hela landet, berättar att många kommuner ställer krav på att det är personen med funktionsnedsättning som mer eller mindre ska handlägga sitt ärende själv. Det betyder att personen själv måste ha all kontakt med fastighetsägaren. Det betyder också att personen ska kontakta tre snickare för att få offerter på vad det kostar att till exempel ta bort en tröskel.
– När det gäller hyresvärdar/fastighetsägare/bostadsrättföreningar som säger nej till till exempel en trapplift i en trappuppgång hamnar ofta personen med funktionsnedsättning i kläm mellan kommunens beslut om att det ska anpassas och hyresvärden/fastighetsägaren/bostadsrättföreningen. Det blir då till att processa, överklaga och förhandla. Jag är inte 100 procent insatt i ärendeantering, men det kan bli fall som drar ut på tiden och personer med funktionsnedsättning blir lidande. Viktigt i allt processande, överklagande och förhandlande är dock att se till så allt som sägs, och alla beslut som tas kommer skriftligt.
Lars-Göran skulle alltså vilja se en lagstiftning som är landsövergripande och ger en likvärdig behandling av alla ärenden oavsett var man bor. Och han poängterar att det är egentligen är mänskliga rättigheter han arbetar med:
– Det handlar om mänskliga rättigheter att en person som går eller rullar ska ges förutsättningar att kunna ta del av allt i samhället. Och att personen ska kunna använda kollektivtrafiken, kunna leva i en bra bostad, och ha möjligheter att ha ett arbete.
Boverkets förslag till ny bostadsanpassningslag ska snart skickas ut på remiss. Lars-Göran Wadén hoppas att den nya lagen ska kunna träda i kraft vid årsskiftet.
Ta reda på vilka rättigheter du har. Oftast är lagar och regler kring detta en djungel och kan vara svåra att förstå.
Ta kontakt med någon lokal funktionshinderorganisation så hittar de säkert en person som är ”proffs” på bostadsanpassningsfrågor som kan hjälpa dig.
Lita aldrig på att kommunens handläggare kan allt och alltid har rätt. Se till att få alla beslut och all konversation skriftligt.
Var inte ”bråkig” utan försök bygga en seriös relation med fastighetsägaren och kommunen, men var ändå bestämd när det gäller att lyfta frågor om vilka rättigheter du har.
