Gårdsföreningar – så funkar de
Stadsdelen Haga mitt i Göteborg med låga gamla trähus, kullerstensgator, mysiga fik och småbutiker lockar många flanörer. Här är också attraktivt att bo, utflyttningen är nästan obefintlig. Eva Axelsson har bott i samma
hus i Haga i 35 år. Hon var med på den tiden då husockupanter hindrade kommunen från att riva hela rasket, och hon stortrivs nu med sin renoverade fyrarummare i ett av de äldre husen på Hagas populäraste
gångstråk. Men så var det gården. Karg och igenvuxen på en och samma gång. När hyresvärden Poseidon bytte trädgårdsentreprenör glömdes skötseln bort, ogräset växte högt mellan kullerstenarna och buskar som aldrig tuktades blev träd. Synd, tyckte Eva Axelsson och grannarna.
– Och när man närmar sig medelåldern så brukar trädgårdsintresset krypa på en. Det kanske har att göra med att ungarna är stora nog att klara sig själva, då lyfter man blicken och börjar kolla runt omkring sig,
säger Eva med ett skratt.
Det blev egna spontana insatser. En granne planterade i en rabatt utanför sin port, andra grannar sådde blommor, Eva ställde ut en kruka med växter på trappen.
– Så småningom pratade vi ihop oss om att ta tag i gårdsmiljön mer organiserat, berättar Eva. I den vevan sprang hon på en broschyr om att starta gårdsförening, ett samarbetsprojekt mellan Hyresgästförening och hyresvärdar. En representant från Hyresgästföreningen och en från Poseidon kom på besök och förklarade vad det innebar. Detta var i slutet på sommaren 2006 och efter mötet satte Eva och några grannar fart.
– De gamla rabatterna var helt igenvuxna med ogräs och trista buskar som ingen ville ha kvar. Poseidons trädgårdsentreprenör rensade ur och förberedde rabatterna med ny jord och så planterade de ut lite lavendel som bas.
Allt förarbete skedde i samråd med Poseidon som även stod för notan för alla växter. En solig hösthelg samlades grannarna och började peta ner lökar i jorden; tulpaner, narcisser, iris, snödroppar, krokus, och ännu mer tulpaner …
– Vi hade shoppat loss på plantskolan och tog i tills vi nästan fick dåligt samvete, ändå räckte det knappt, berättar Eva.
Gårdsföreningens revir täcker in tre små gårdar. Här finns fjorton lägenheter, alla grannar känner varandra och de flesta har bott här sedan trähusen stod färdigrenoverade i mitten på 1980-talet. En av gårdssnuttarna ställde till mest huvudbry, vad skulle man hitta på här? Det är en stenlagd yta, en återvändsgränd, med ett trevånings landshövdingehus på ena långsidan, en lägre förrådslänga på andra långsidan och en hög brandvägg som fond. Mitt i gränden står ett träd.
– I halva delen är det sol en kort stund på morgonen, resten av dagen är här skugga. Inget bra läge varken för växter eller för en trädgårdsgrupp. Den enda som utnyttjade den delen av gården var terriern Alex som lekte med sin boll. Något måste vi hitta på, förklarar Eva. Hon drog ihop grannarna, de ställde sig i den mörka ”gränden” och bollade idéer, och kom fram till att det nog inte vore så dumt med möbler ändå. Heta sommardagar vore det skönt att sitta i skuggan och äta middag och kanske grilla.
– En trädgårdsmästare gjorde en grovskiss åt oss med förslag på spaljéer, ny belysning och skuggtåliga växter. Om man planterade i krukor skulle det bli mer flexibelt och inte kräva massa arbete med att bryta upp kullersten och anlägga rabatter.
Gårdsföreningen hade sitt första årsmöte mars 2007, det var då föreningen formellt bildades.
– Våren blev tuff med många trådar att dra i. Vi skulle få hit jord, krukor och plantor. Belysningen och nya elledningar skulle en elektriker ordna. Spaljéer skulle byggas och möbler köpas in. Vi tappade nästan
sugen ett tag när allt kändes tungrott, men Poseidon hjälpte till att snabba upp processen. Vi fick fria händer att köpa växter själva när leverantören aldrig kom loss. Dessutom skickade Poseidon hit sin snickare som byggde spaljéer i rekordfart, berättar Eva och fortsätter:
– Vi grannar åkte och handlade några helger i rad. Sista inköpet var en grill och vårt nya fina trädgårdsrum kunde invigas med en trevlig grillkväll med knytkalas. Nu har vi varit igång i ett år. Det roliga är att vi utnyttjar gården så otroligt mycket mer än förr. Vi träffas oftare och pratar spontant med varandra. Nu trivs vi ute på gården.
1. Avgränsa så att gårdsföreningens område inte blir övermäktigt. Börja hellre i lite mindre skala och låt det växa.2. Kolla med grannarna vid starten. Finns andra, fler, bättre (?) idéer om föreningens syfte.3. Det ska vara kul och grannsämjan ska alltid gå först.4. Få med så många som möjligt, men acceptera att alla kanske inte vill engagera sig.5. Akta er för att bli allmänna hustomtar eller klagoinstanser, som ska ta hand om fel som egentligen ligger på fastighetsskötaren. Om inte detta är syftet med gårdsföreningen förstås.
Så fungerar en gårdsförening
Gårdsföreningarna är ett samarbetsprojekt mellan Hyresgästföreningen och hyresvärd/fastighetsägare.För att starta krävs en styrelse på minst tre personer, att ett årsmöte hålls och att medlemmarna har hyreskontrakt med fastighetsägaren. Det vanligaste syftet är att sköta utemiljön med planteringar och uteplatser. Man kan också driva snickeriverkstad,vävstuga, gym, eller andra trivselaktiviteter.Gårdsföreningen söker pengar för vissa delar av verksamheten från Hyresgästföreningen, annat kan fastighetsägaren stå för, som upplåtelse av lokal och växter att plantera.
