Kvinnan låg död i badkaret

Några pling på ringklockan. Ingen öppnar. Bengt Elsby, boendepedagog på socialtjänsten i Angered, knackar bestämt på dörren. Då ingen öppnar, sätter han högerfoten mot dörren för att inte riskera att få den i ansiktet och tittar in i brevinkastet. Han konstaterar att ingen verkar vara hemma och lägger ner en lapp i brevlådan med rubriken ”Du har en hyresskuld”. Scenariot ovan är vanligt när Bengt Elsby tillsammans med en representant från värden, i dag Sven Christensen, förvaltningsassistent på Graflunds, knackar dörr hos dem som har hyresskulder. Ibland för att ingen är hemma, ibland för att ingen vill öppna.
Det händer att informationen knappt hinner landa på hallmattan innan hyresgästen står på värdens kontor och förklarar vad som hänt och bedyrar att skulden ska regleras snarast. Sedan slipper hyresgästen fler påringningar.
Men så lättlöst är situationen långtifrån alltid. De hyresgäster som Bengt Elsby och Sven Christensen ringer på hos i dag i miljonprogramsområdet Hammarkullen i Göteborg är kända sedan tidigare. Och dörrarna är stängda. Inte en reaktion på de bestämda knackningarna. Förutom hos den sista av de fem hyresgästerna på listan.
En man i 20-årsåldern med rufsig kalufs öppnar snabbt dörren. Han förefaller en smula nyvaken trots att grannen spelar dödsmetall så att det dånar i trapphuset.
Sambon står på kontraktet och hon är inte hemma. Bengt och Sven tar fram skolengelskan och lämnar över informationslappen. Sven Christensen berättar att kvinnan i familjen nyligen blivit arbetslös och det kan förklara den sena hyran. Eftersom de har ett barn finns goda chanser att socialtjänsten hjälper dem.
Det är dock inte alla som är berättigade till hjälp eller som vill ansöka. Främst bland hyresgäster som kommit hit som flyktingar, enligt förvaltningsassistenten Sven Christensen.
– Vi tror att det handlar om rädsla för att hamna i myndigheters system eller av stolthet, säger han.
Ensamstående män. Det är de som lättast faller igenom samhällets skyddsnät, säger Bengt Elsby. Han borde veta. Efter drygt 10 år på socialtjänsten och 30 år på Kronofogdemyndigheten har han träffat många människor vars livsöde du inte skulle vilja dela. Omkring 2 000 avhysningar hann Bengt Elsby verkställa innan han fick nog och började på socialtjänsten i stället. När vi träffades har han några veckor till pension. Bengt Elsby ser fram emot att ägna mer tid åt hönsen hemma på gården.
Vid fem avhysningar möttes han av syner som aldrig lossnar från näthinnan: Människor som själva valt att avsluta sina liv. Den första gången var värst. Låssmeden hade dyrkat upp låset, inget tycktes vara hemma. Men något kändes inte rätt. I sovrummet, längst in i lägenheten, hängde hyresgästen med ett rep runt halsen. Förmodligen hade han tagit sitt liv kvällen innan. Den ensamstående mannen hade bränt sitt ljus i båda ändar. Till slut hade drogerna och skulderna tagit över – och tagit – hans liv. Avhysningen blev droppen. På köksbordet låg ett brev till barnen och barnbarnen, med förlåt och en önskan om ta hand om varandra.
– Jag kopplade bort alla känslor och blev en tjänsteman. Såg till att låssmeden fick stöd, ordnade med allt praktiskt, men glömde bort en person: mig själv. Det här var 80-tal och kronofogden var vidrigt dålig på att hantera trauman personalen fått vara med om.
Andra gången var det en kvinna, som skurit sig själv. Hon låg död i badkaret i det blodblandade vattnet. Det här var under senare delen av 90-talet och psykiatrireformen hade gjort att många människor i behov av vård skulle släppas ut från institutionerna och integreras med resten av samhället.
Någon statistik över hur många avhysningar som slutar med självmord finns det inte, men flera av de 20-talet kronoinspektörer i hela landet vi pratat med känner till liknande historier.
Däremot finns statistik som visar att antalet verkställda avhysningar minskar, även där barn är inblandade. Det gör Bengt Elsby upprörd.
– Det stämmer inte alls med den statistik som vi på socialtjänsten har. Till exempel så räknas inte barnfamiljer som är inneboende eller bor i andra hand som en avhysning med barn inblandade. Kronofogden tittar bara på folkbokföringen. Vi ser verkligheten i lägenheterna.
Än mer engagerad och arg blir Bengt Elsby när vi kommer in på vad samhället gör för att komma åt orsakerna till skuldsättningen och vräkningarna. Arbetslöshet, osäkra anställningar och misslyckad integration är de största anledningarna till att antalet skuldsatta ökat bland invånarna i södra Angered, enligt honom.
– Jobbskatteavdrag har inte fått fler i arbete här ute. Arbetslösheten är hög och de som har jobb hankar sig ofta fram på osäkra anställningar och blir av med jobbet först vid neddragningar. Vi har inte ens lyckats förklara för alla att betala hyran i tid är den absolut viktigaste utgiften. Det gör mig ledsen.
Här kan du hitta samtliga artiklar om Hem & Hyras undersökning av vräkningshot.
42 500 hotade av vräkning
Grafik: Uppsägningarna län för län
Reza: Jag blev skräckslagen
Värdarna: Skulderna får inte bli för stora
Kvinnan låg död i badkaret
Så gjorde vi undersökningen
Hitta din värd – hela listan