Så fixar Gabrielle en sommaräng på balkongen: ”Ska kännas lite vild”
Lastpallar som har blivit till en soffa och loppisfyndade äppellådor som längs balkongräcket står uppställda med lerkrukor från 40-talet ovanpå. Återbruk och hemgjorda lösningar präglar det mesta på Gabrielle Davidssons balkong. Även jorden återanvänder hon – ger den bara små näringsinjektioner med hönsgödsel och biokol. Nya är däremot alla växer. I februari varje år börjar Gabrielle planera vilka frön hon ska så. Någon månad senare ligger de i jorden och i maj brister de första knopparna. Till midsommar prunkar en mängd kryddväxter och annat ätbart tillsammans med blommor som praktvädd, blåklint, rosenskära, dahlia, trädgårdsnejlika, penséer och pelargoner.
– Balkongen betyder allt för mig. Utan den skulle jag vissna. Jag kallar den för min balkongträdgård. Det första jag gör på morgonen om somrarna är att gå ut till blommorna för att se hur de mår och om de behöver vattnas. Det är rogivande. Jag blir hel av att få hålla på med växterna, berättar hon.
Äter blommorna från krukorna
Gabrielle flyttade in i 60-talshuset i Västerås med sin man 2019. De fem rummen utökas under sommarhalvåret med ett sjätte – balkongen. Där avnjuter de hemgjord fläderblomssaft och bakverk dekorerade med ätbara blommor från någon av krukorna. Det är främst på senare år, sedan barnen blivit stora och utflugna, som Gabrielle har funnit tid och ro att förkovra sig i odlandet.
– Jag vill att balkongen ska kännas ängsrufsig och lite vild – inte prydlig och stel. Vanliga sommarblommor som petunior och stjärnöga är fina – men inte så roliga, tycker jag. För mig är det viktigt att försöka skapa en trädgårdskänsla – att visa att det går att ha andra växter som är mindre vanliga på en balkong, som humle och klätterrosor.
Hennes blommor kommer väl till pass till sommarsolståndet och traditionen av att binda egna kransar. Midsommar har familjen på senare år firat hos Gabrielles syster som har en stor trädgård. Men Gabrielle tar sedvanligt med sig midsommarkransar som hon binder i förväg, till döttrarna och till sig själv. Hon blandar blommor från balkongen – de som har hunnit slå ut – med sådant som växer vilt i naturen och som hon plockar när hon är ute på promenad med hunden.
Blåklint i kransen: ”Svensk sommar så det skriker om det”
– I den här kransen har jag blandat rölleka med lavendel, mynta och blåklint. Blåklint tycker jag blir väldigt fint – det är svensk sommar så det skriker om det. Och rölleka växer lite överallt, exempelvis i diken längs vägen. Jag spanar alltid efter växter och blommor när jag är ute och går.
Hon vill också slå ett slag för att fylla ut kransarna med kryddväxter. Förutom mynta och lavendel kan man exempelvis använda citronmeliss och timjan.
– Det doftar underbart och passar utmärkt om man vill ha en nätt krans utan för stora blad. Till nästa år har jag funderat på att testa att odla kamomill, dels för att jag skulle vilja göra eget kamomillte, dels för att blommorna är fina – som miniprästkragar. Det kan hända att även de hamnar i midsommarkransen.
1. Använd ett enkelt metalldiadem som bas. Linda det med grön blomstertejp för att dölja underlaget. Det ger en lite sträv yta som gör att blommorna fäster bättre.
2. Gör ett urval av blommor och gröna blad. Använd blommor från balkongen eller plocka blåbärsris och ängsblommor i naturen. Undvik blommor med tunna kronblad som snabbt blir ledsna.
3. Blanda upp blommorna med kryddväxter som mynta och lavendel. De är lättarbetade, dekorativa och skänker dessutom väldoft till kransen.
4. Klipp av stjälkarna cirka fem centimeter under blomman och gör minibuketter med cirka 4–5 blommor i varje. Bind sedan fast buketterna en efter en längs skenan med hjälp av blomstertråd.
5. Förbered! Det går utmärkt att binda kransarna dagen före midsommar för att slippa stress. Spreja kransarna med vatten och lägg dem i en plastpåse i kylskåpet över natten.
