Tvättstugan – det här bråkar vi om

’’Du har  inte städat!’’ Rabab Salman Rabah hade tvättid mellan tio och ett. Hon hade bott länge i hyreshuset i Eskilstuna och hade ett gott förhållande till grannarna, som brukade hjälpas åt med tvätten när det behövdes. Ingen brukade klaga på om någon lät torktumlaren gå över tiden, eftersom nästa person inte behövde den direkt.

Men denna gång kom en nyinflyttad man klockan ett. Han tyckte inte alls att Rabab skulle få låta sin tvätt tumla klart, risken fanns ju att hon tänkte stjäla hans kläder.
– Varför skulle jag ta hans skitiga kläder? Jag kommer från en bra familj, från ett bra land och har inte för vana att stjäla över huvud taget. Jag blev mycket arg och vi sade dumma saker båda två, säger hon i dag.

Ofta är det just så det börjar. Grannar kan ha olika normer i sina hem utan att det stör någon, men i den gemensamma tvättstugan kan olikheterna leda till rejäla krockar.

I värsta fall går det så långt som till hot och våld. Bara i Stockholms län polisanmäldes 72 fall av hot och misshandel i tvättstugor 2006, berättar Ulla Wittrock, statistiker på länskriminalpolisen.

– Den vanligaste orsaken verkar vara att man är oense om vem som har rätten att använda tvättmaskinerna, säger hon.
Polisanmälningarna är ändå bara toppen på ett isberg. Hem & Hyras undersökning, där drygt 1 000 personer intervjuades, visar att var femte hyresgäst har hamnat i bråk i tvättstugan.
Absolut vanligast är att det handlar om tvättiderna. Näst vanligaste orsaken till bråk är städningen.

Cecilia Henning, docent och lektor i socialt arbete vid Hälsohögskolan i Jönköping, har forskat om grannkontakter. Hon säger att det är en myt att grannar svetsas samman genom att ta hand om gemensamma saker.
– Det kan lika gärna bli tvärt om. Ofta måste man anpassa sig jättemycket till andra på jobbet och vill slippa göra det där man bor också. Man vill göra på sitt sätt och då skapas lätt irritation. Det är sådant vi märker i tvättstugorna.

Cecilia Henning tror att tydliga regler och små tvättstugor är en ­lösning. Däremot inte de digitala bokningssystem som blir allt vanligare.
– För gamla är det helt förkastligt. Och om man inte kan se vem som har bokat tid före och efter ökar anonymiteten. Har man däremot ett ansikte på den som kommer efter så är chansen att man städar och håller tiden större. Annars blir det pinsamt.

Fastighetsägare försöker förebygga tvättstugebråk på olika sätt. Digitala bokningssystem kan bidra till att minska konflikterna eftersom de gör att man inte kan överskrida sina tvättider. Andra provar stortvättstugor med personal som håller ordning och reda. En tredje trend är att man installerar tvättmaskin och torktumlare i varje lägenhet i stället för att ha en stor gemensam tvättstuga.

Detta tycks också vara vad den yngre generationen föredrar.
Av de 77 procent i Hem & Hyras undersökning som använder gemensam tvättstuga, skulle nästan hälften hellre vilja ha egna maskiner och det är betydligt vanligare bland yngre än bland äldre hyresgäster.

Rabab Salman Rabah i Eskilstuna skulle också gärna ha en egen tvättmaskin och tumlare i lägenheten – bara det inte kostar för mycket på elräkningen. Då skulle hon kunna tvätta när hon vill och slippa bli osams med grannar.

Bråket i somras slutade med att den nye grannen kastade ut hennes tvätt på källargolvet. Hon polisanmälde händelsen, men den bedömdes inte vara straffbar.
– Nu försöker jag få tvättid när inte han ska ha tvättstugan före eller efter mig, säger hon.

Fotnot: Skop gjorde undersökningen åt Hem & Hyra och telefonintervjuade 1 009 slumpvis utvalda medlemmar i Hyresgästföreningen under december månad 2006.