104 döda i bränder – riskgrupper studeras

Trots olika satsningar på brandsäkerhet och olika förebyggande åtgärder har antalet dödsbränderna inte minskat. 

Ragnar Andersson, professor i riskhantering vid Karlstads universitet, har just fått sju miljoner kronor för att genomföra ett fyraårigt forskningsprojekt om bostadsbränder. Det är välbehövligt, tycker han.

Läs ocksåKlev in till grannen och krävde att få bo där

– Hittills har man arbetat mycket med byggtekniska lösningar. Ändå har vi fortfarande runt 100 döda i bränder varje år. Ska man på allvar attackera det så måste man hitta helt andra grepp.

I stället för att bara inrikta sig på tekniska frågor kommer forskare vid Karlstads, Linköping och Uppsala universitet att undersöka sociala aspekter.

Man vet att de som dör i bränder är nästan alltid personer som är gamla, sjuka har funktionshinder eller missbrukar. Däremot vet man inte så mycket om ifall det beror på att det oftare börjar brinna hos dem, om de har svårare att släcka eller fly från elden eller om de är medicinskt känsligare.

Läs ocksåDeras nya hem har ett rött hjärta

För att ta reda på mer ska forskarna bland annat djupanalysera enskilda dödsbränder.

– Vi kan också intervjua personer som har överlevt bränder och som har en unik insikt i vad som gjorde skillnad. 

Åtgärder kan handla om sådant som bättre tillsyn för riskgrupper, eller att personer som inte klarar sig själva kan bo med flera personer omkring sig.

Läs ocksåBrand i huset som hade problem med bajsvatten i källaren

Sverige har en nollvision om att ingen ska dö eller skadas allvarligt i bränder. En likadan vision finns för vägtrafiken, men den har varit mycket mer framgångsrik, påpekar Ragnar Andersson.

– Den är mycket mer uppbyggd på vetenskapliga fakta. Jämfört med vägtrafiken ter sig nollvisionen på brandområdet mer som önsketänkande. Först när vi vet mycket mer och satsar på effektiva åtgärder, kan man börja tro på att dödsbränderna ska minska.