Tveksamt om hyresgäst ska betala för störningsjour
Många hyresvärdar väljer att skriva avtal med så kallade störningsjourer. De har tjänstgöring såväl kvällar som helger och om festen blir så högljudd att grannarna klagar är det störningsjouren som knackar på dörren. Kostnaden som utryckningen kan hamna på den högljudde hyresgästen. Det blir möjligt genom att värden låtit skriva in en klausul i hyreskontraktet. Enligt Hem & Hyras tidigare granskningar kan det kosta upp till 2 500 kronor – men en del värdar inte tar ut någon avgift alls.
Det är emellertid inte helt klarlagt att det är förenligt med gällande rätt. I vart fall borde den första störande aktiviteten inte leda till skadeståndsansvar, enligt Emil Åstradsson, student på juristprogrammet på Örebro universitet, som skrivit en D-uppsats i ämnet. För att en störning ska vara just en störning krävs det att man för oljud under en varaktig period, är hans slutsats.
– Skadestånd kan inte uteslutas, men det borde i vart fall inte komma ifråga första gången. De flesta hyresgäster vill inte störa sina grannar och i många fall bör en mindre ingripande åtgärd såsom tillsägelse eller varning vara tillräckligt. Trots det förekommer det att värdar kräver hyresgäster på skadestånd redan vid första störningstillfället, säger Emil Åstradsson.
Hans anser att skadestånd förmodligen kan aktualiseras, men förutsättningarna för ett sådant skadestånd är oklara. Lagstiftaren, det vill säga Sveriges riksdag, bör uttala sig i vilken utsträckning störningar i boendet kan sanktioneras med skadestånd. Det skulle, enligt Emil Åstradsson, främja en mer rättssäker bedömning.
– Olika hyresvärdar har olika tillämpningar, vilket innebär att den störande hyresgästens ställning är beroende av vilken hyresvärd denne har. Det finns goda skäl för att komplettera hyreslagen för att skapa en enhetlig rättstillämpning, anser Emil Åstradsson.
Hyresgästföreningens förbundsjurist Johan Mirtorp anser att Emil Åstradssons slutsatser är rimliga. Det finns inga prejudicerande domar, alltså fall som avgjorts av hovrätten. Antagligen för att störningsavgiften är förhållandevis låg. I två tingsrättsdomar, en från 1997 och en från 2010, ogillades emellertid värdarnas krav och hyresgästerna slapp betala störningsavgiften.
– Även om man skrivit in i kontraktet att hyresgästen ska få betala för störningsjouren så är det tveksamt om det är i harmoni med det som står i hyreslagen om att en störning ska vara varaktig för att betraktas just som en störning, säger Johan Mirtorp.
Lars Matton, jurist på allmännyttornas branschorganisation Sabo, tycker det är intressant att frågan utretts så grundligt. Men han håller inte med om en av slutsatserna: Att hyresgästkollektivet inte har något intresse av att den störande hyresgästen ska står för kostnaden.
– De flesta vill nog inte att kostnaden smetas ut på alla hyresgäster.
Precis som Hyresgästföreningens Johan Mirtorp konstaterar han att det saknas vägledande rättsfall.
– Ytterst är det upp till en domstol att avgöra vad som är rätt. Jag skulle inte ha något emot att ett sådant här ärende prövas i hovrätten, säger Lars Matton.
