HemHyra.se använder sig, precis som flertalet andra webbplatser, av cookies för att förbättra servicen för er besökare. Läs mer om Cookies

Utrikes födda mest trångbodda – och andelen ökar

Nyheter Trångboddheten biter sig fast i Sverige – och den är störst bland utlandsfödda. Skillnaden ökar dessutom för varje undersökning som görs.
Foto: Annika Wallsson

Sett till hela befolkningen är omkring 17 procent trångbodda, visar siffror som Statistiska centralbyrån, SCB, släppte på tisdagen. Detta enligt Boverkets definition för trångboddhet, se faktaruta.

För 15 år sedan var andelen 14,5 procent. Precis som då är andelen även högre bland utlandsfödda: I den gruppen räknas i dag drygt 37 procent som trångbodda. 2002/2003 var andelen 28 procent. Statistiken visar också en direkt koppling mellan trångboddhet och hur långt invandrare har rest för att komma hit. Bland invandrare från EU-länder är 23 procent trångbodda. Bland ickeeuropéer handlar det om närmare 50 procent.

Läs ocksåAllt fler fuskar med felaktiga adresser

Allra mest trångbott är det förmodligen i Södertälje. Det misstänker i alla fall kommunstyrelsens ordförande Boel Godner (S).

– Jag är inte alls förvånad över de här siffrorna. Samtidigt ska man komma ihåg att de bygger på var folk är skrivna. Vi vet inte hur trångbott det kan vara i vissa områden, säger hon och lägger till att det i vissa kommuner, i synnerhet Södertälje, finns en parallell bostadsmarknad där folk hyr en madrass på golvet.

– Det kan bo 20 personer i en lägenhet utan att vi vet om det. I många fall handlar det om människor som tror att det ska vara så.

Läs ocksåHyresrätt vanligast i nästan alla kommuner

SCB:s undersökning är omfattande och visar även att trångboddhet, både bland inrikes och utrikes födda, är mer utbrett i storstadsområdena än på mindre orter. I Stockholm, Göteborg och Malmö med förortskommuner räknas drygt 22 procent som trångbodda. I större städer och i övriga kommuner är andelen 15 respektive knappt 13 procent.

Undersökningen visar också att villa eller radhus är den vanligaste boendeformen i gruppen med svensk bakgrund. Uppemot 60 procent bor i en- eller tvåfamiljshus. Bland utrikes födda är andelen knappt 30 procent. När det handlar om hyresrätter är siffrorna omkastade.

Även när det handlar om boendeform har skillnaderna ökat under de senaste decennierna, säger Philip Andö på SCB.

Läs ocksåSå ska du skriva dig – för att inte bryta mot lagen

– Det är samma grupper som är överrepresenterade både vad det gäller trångboddhet och de som bor i hyresrätt.

 

Fakta: Så definieras trångboddhet

Boverket har olika normer för trångboddhet.

  • Enligt Norm 3 räknas ett hushåll som trångbott om det finns fler än en boende per sovrum. Sammanboende kan dela sovrum, medan varje barn ska ha eget rum. Ett hushåll med fyra personer ska ha minst fyra rum och kök för att inte vara trångbott.
  • Enligt Norm 2 räknas ett hushåll som trångbott om det finns fler än två boende per sovrum. Ensamstående anses inte trångbodda oavsett antal rum. Ett hushåll med  fyra personer ska ha minst en trea för att inte vara trångbott.

Siffrorna i artikeln är den totala andelen trångbodda enligt Norm 3. Tabellen nedan redogör för trångboddheten enligt Norm 2, samt Norm 3.

 

Fakta: Trångboddhet beroende på härkomst
Trångboddhet, Norm 2 Trångboddhet, Norm 3
Samtliga 4,5% 16,9%
Inrikes födda 2,1% 12,2%
Utrikes födda, alla länder 14,9% 37,3%
     Norden utom Sverige 3,3% 12,2%
     EU utom Norden 8,7% 23,0%
     Övriga Europa 11,7% 40,5%
     Utanför Europa 21,5% 49,2%

Källa: Statistiska centralbyrån

Läs också Arga hyresgäster i nybyggt hus ger inte upp – kräver att felanmälan ska fungera Bötfälld för några veckor på fel adress: ”Vill inte ha mer problem”

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.