Allt större inkomstsegregation bland hyresgästerna
Fenomenet började redan i mitten av 1980-talet och utvecklingen har accelererat de senaste åren, visar rapporten Levnadsförhållanden 1980–2016.
– Det är en olycklig utveckling, säger Hyresgästföreningens förhandlingschef Erik Elmgren.
I dag hör bara en av tio hyresgäster till den femte inkomstkvintilen, alltså de 20 procent av befolkningen med de högsta lönerna. Hälften tillhör den första kvintilen, de 20 procenten med de lägsta inkomsterna.
1980 var båda grupperna lika vanliga bland hyresgästerna. Men flest var de som tillhörde kvintil 2 till 4, något förenklat kan dessa beskrivas som medelinkomsttagare.
Under åren som har gått sedan dess har andelen som tillhör kvintil 1 och 2 ökat rejält – kvintil 1 allra mest – samtidigt som de med de högsta inkomsterna har flyttat ut.
Erik Elmgren ser flera förklaringar till den ökande inkomstsegregationen. Den främsta är att dagens skatteregler gynnar det ägda boendet.
– Allt kokar ner till att hyresrätten är skattemässigt missgynnad, säger han och nämner ränteavdrag och rotavdrag.
Skattesystemet är förmodligen inte det främsta blivande hyresgäster tänker på, i alla fall inte de som flyttar in i en hyresrätt för att de inte har råd att köpa en bostad. För den andra gruppen, de som har tillräckligt höga löner för att köpa en lägenhet, kan skattesystemet vara en avgörande faktor för valet av bostad. Låga räntor och ränteavdrag på det innebär att det ägda boendet under lång tid har varit det billigare boendet.
– Staten har valt att förstärka den effekt som SCB:s statistik visar, säger Erik Elmgren.
– Det är klart att staten är med och styr konsumentens val av upplåtelseform.
