Anitas hyra höjs mest

Det är 17 grader kallt och det knakar under bildäcken i backarna upp mot Högalid.

Där uppe, på cirka 650 meters höjd över havet ligger några av Kirunas – och Sveriges – högst belägna hus. Och högst upp i ett av dem, i en fyra på 87 kvadratmeter, bor Anita Asp med make och de två yngsta barnen.

– Jag trivs jättebra här. Det är lugnt och nära till skolorna och till stan. Och hyran var bra när vi flyttade hit, säger hon.

Nu ska den höjas i två omgångar med sammanlagt 7,7 procent. Det blir den största hyreshöjningen i landet. Mer än dubbelt så mycket som genomsnittet på cirka tre procent.

Den ekonomiska krisen har präglat förhandlingarna mellan de kommunala bostadsbolagen och Hyresgästföreningen om 2009 års hyror.

 

Bostadsbolagen var i början oroliga för kraftigt höjda räntor och många krävde rekordhöjningar av hyran. När sedan räntorna började sjunka gick det lättare att komma överens.

I stället blev kommunernas avgifter för fjärrvärme, sophämtning, med mera, främsta orsaken till hyreshöjningarna i landet.

– De priserna har ökat mer än andra. Så har det varit i flera år. Eftersom det råder monopol på de marknaderna är det svårt för konsumenterna att påverka priset, säger Hyresgästföreningens förhandlingschef Pär Svanberg.

Kirunabostäder är ett extremt exempel på detta. För ett år sedan höjdes vinterpriset för fjärrvärme med 22 procent. Många av husen är dåligt isolerade och slukar energi.
 
– Visst skulle man ha tilläggsisolerat och gjort energisparåtgärder långt tidigare, men var skulle man ha fått pengarna ifrån? Tidigare hade vi problem med outhyrda lägenheter och hyresnivån har alltid varit låg, säger Tomas Eriksson, vd på Kirunabostäder sedan ett år.

Han minns mycket väl när hyresförhandlingarna för 2009 skulle börja. Han säger att han åkte till Hyresgästföreningen med ett rop på hjälp.

– Vi skulle behöva höja hyrorna med 13 procent för att få ekonomin att gå ihop. Men det hade ju blivit som en chock för hyresgästerna. I stället måste vi minska på underhållet ännu mer i år, säger han.

Efter flera förhandlingsförsök och medling hamnade man på 7,7 procents nivåhöjning, en del från första mars och resten från första juli.

För familjen Asp betyder det en hyreshöjning på 420 kronor – från 5 800 till över 6 220 kronor i månaden.

– Tur att vi har fasta och trygga jobb båda två. Det är värre för dem som är arbetslösa eller sjuka, säger Anita.

Men det som gör Anita mest arg är att servicen har försämrats: att man får ringa gång på gång om fel och brister utan att det händer något, att det är kallt i lägenheten, att det tog ett år innan torktumlaren blev lagad och att snöröjningen ofta dröjer.

– Det är horribelt att de kan höja hyran så mycket, samtidigt som servicen är så dålig, tycker hon.

 

Vd Tomas Eriksson säger att kundservicen kan och ska bli bättre. Han försäkrar att han inte är stolt över den höga hyreshöjningen i år.

– Vi har ingen hög standard på lägenheterna och kan inte ta ut för mycket. Men nu har vi fått en hyresnivå som gör att vi kan satsa på energisparåtgärder och på sikt minska kostnaderna.

Sten Fors, som är förhandlingschef i Hyresgästföreningens Region Norrland, är betydligt mindre nöjd med nivåhöjningen. Han menar att Kirunabostäder bedrev en skrämseltaktik och att det påverkade slutresultatet.

– Nu får vi leva med den här höjningen, men hyresgästerna måste kompenseras nästa år.