Aros-Gävle drar i nödbromsen – igen
Aros-Gävle har under de senaste åren haft återkommande ekonomiska problem. Som en följd av det höjdes medlemsavgiften förra året från 80 till 85 kronor.
Nu har det visat sig att regionen även 2018 är på väg mot ett underskott. Prognosen pekar på minus 1,5 miljoner kronor.
– Det är ingen kris men en situation som måste hanteras, säger regionchefen Johan Pelling.
Regionen har redan dragit i nödbromsen genom att införa ett tillfälligt inköps- och anställningsstopp. Redan påbörjade rekryteringar ska ses över och eventuellt avbrytas.
En arbetsgrupp har tillsatts med uppdraget att ta fram mer långsiktiga och övergripande besparingsförslag som regionstyrelsen kan ta ställning till i februari. Två andra arbetsgrupper ska se över kringkostnader för personal respektive förtroendevalda.
Bakom minussiffrorna ligger bland annat ett tapp av bonflytandemedel i storleksordningen 750 000 kronor. Enbart från Uppsalahem har Hyresgästföreningen tappat nästan en halv miljon.
– Då är det ju lätt att säga att vi ska dra in på den lokala verksamhetsutvecklingen. Men med tanke på våra ambitioner med framtidsprogrammet och folkrörelsearbetet är jag inte så säker på att det är där neddragningarna ska göras, säger Johan Pelling.
Aros-Gävle har nyligen genomfört en stor omorganisation som lett till en tydligare geografisk styrning med något färre tjänster totalt men med fler chefer.
En del av underskottet som nu uppstått är av engångskaraktär och kan kopplas direkt till omorganisationen. Bland annat i form av dubbla kostnader i samband med överlappningar av tjänster och extra utgifter för personaldagar.
– Organisationen som sådan har blivit väldigt framgångsrik. Men det kan finnas anledning att skruva på vissa saker, säger Johan Pelling.
Medan Aros-Gävle haft återkommande ekonomiska problem har grannregionen Mitt redovisat starka resultat år efter år. Vad är det som skiljer er åt?
– Bra fråga. Vi har båda problem med breda geografier. Men Mitt är lite större och kan fördela sina kostnader på ett annat sätt medan vi är mer utsatt som liten region. Sedan hänger det ju också på vilka ambitioner man har för folkrörelsearbetet.
Förutom att leta besparingar ska regionen nu även se över hur man kan öka intäkterna. Exempelvis genom att söka externa medel genom att medverka i projekt av olika slag.
Målet att få till en budget med ett överskott på en halv miljon för 2019 kvarstår.
– I grunden har vi en solid ekonomi. Det här är en situation som vi kan hantera, säger Johan Pelling.
Fackorganisationen Sacos företrädare Titti Persson tycker det är olyckligt att regionledningen slagit larm så sent.
– Det här borde ha kommit fram tidigare, säger hon.
Redan när den nya organisationen med fler chefer inrättades varnade facken för kostnadsökningar.
– Men nu verkar det väl i alla fall som det mest är en tillfällig effekt.
Titti Persson konstaterar att det varit några stökiga år för regionens personal med flera sparprogram och omorganisation.
– Vi får ingen riktig arbetsro. Nu hoppas man bara att de besparingar som ska göras den här gången inte leder till att någon måste sluta.
