Asylboenden omsätter miljarder

 Stavsjö värdshus utanför Nyköping drivs i dag av ett golvföretag med staten som kund och 150 flyktingar som gäster. 

– Det här är mer lukrativt än byggbranschen i alla fall, säger delägaren Olle Lind.

Läs ocksåPolisen Camilla om thaisalongerna: "En del sexköpare är helt likgiltiga"

Bostadsbristen i kombination med den rekordstora flyktingströmmen från krigszoner i bland annat Syrien har skapat en ny miljardindustri i Sverige. Företag hyr in sig i stängda konferens­hotell, nedlagda vandrarhem och gamla sjukstugor för att kunna erbjuda sängplatser och mat till asylsökande för 300-350 kronor per dygn.

Så kallade tillfälliga asylboenden väntas i år omsätta uppåt tre miljarder kronor. Enbart asyljätten Jokarjo – Bert Karlssons företag – kan just nu ta in en miljon om dagen på flyktingboenden. Alltså drygt 350 miljoner i år om behovet fortsätter vara stort.

Inspirerade av Bert Karlsson har andra entreprenörer med varierande bakgrund gjort liknande satsningar i mindre skala. 

Läs ocksåKommunala bostadsbolag hyr ut till förtäckta bordeller: Nöjesprofilen en av kunderna

– Vi läste om Bert, blev intresserade och fick ett bra erbjudande om att hyra ett tomt hotell med 50 rum, berättar Olle Lind, 68-åring från Stockholms som drivit företag inom byggbranschen i 30 år.

Tillsammans med tre andra pensionerade miljonärer har han rustat upp Stavsjö värdshus utanför Nyköping för 1,6 miljoner och börjat ta emot flyktingar. 

– Går det bra tjänar vi några hundra tusen per år, säger Lind.

Läs ocksåVärden ville vräka sjuk man – hyresnämnden sa nej: "Fanns ingen utredning"

De flesta tillfälliga boendena finns på små orter med begränsad samhällsservice. Lilla Norbergs kommun med bara lite drygt 5  000 invånare har i dag hela 470 platser. 

 – Det är inte rimligt att låta marknadskrafterna styra var asylsökande ska bo. Tillfälliga asylboenden som poppar upp med kort varsel är en styggelse, tycker kommunalrådet Åsa E­riksson (S).

Sverige räknar med att ta emot 80 000-105 000 flyktingar i år. Den stora frågan är: Var ska de bo?

För att skaffa bostäder ordnar Migrationsverket tillfälliga asylboenden hos företagare med tillgång till exempelvis hotell eller övergivna campingplatser. Men det är ingen lösning som staten egentligen vill ha.

 –  Det allra bästa vore om alla kunde bo i egna bostäder. Men i dag finns det inte lägenheter för alla, säger Pierre Karatzian på Migrationsverket. Som det är nu hamnar asylsökande ofta långt ute på landsbygden på orter där det finns tomma hus men där det saknas affärer, skolor och annan samhällsservice.

Etableringarna styrs av upphandlingsregler med sekretess som gör att kommunerna först i sista stund får information om att det snabbt måste fram skol- och förskoleplatser. 

– Det är en lösning som inte är bra för någon, säger Mikael Ribbenvik, ställföreträdande generaldirektör på Migrationsverkets webbplats.

Frågan om statliga asylboenden är under utredning.