Motorolja och hundbajs hamnar i behållarna för matfett: ”Ingen succé – mer farligt avfall än matolja”
Sedan årsskiftet är det lag på att hushållen måste sortera sitt rinnande matfett. Och grundregeln är att kommunerna måste ta hand om det, om inte annat sägs i avfallsföreskrifterna.
Men bostadsbolag har inga krav på sig att ordna med insamling av överblivet matfett från hyresgästernas frityr- och stekpannor. Ändå finns det några som gör det medan andra har testat för att sedan avslutat eller pausat försöken.
Det visar en koll som Hem & Hyra har gjort med 18 kommunala hyresvärdar i Mellansverige och sydöstra Sverige.
Mycket olja i matlagningen
Nyköpingshem är ett av två bostadsbolag i undersökningen som har en egen insamling. I januari 2021 ställde bolaget ut fyra särskilda insamlingsskåp i två av sina bostadsområden. Ett står i Isaksdal, de tre andra i Brandkärr.
– I Brandkärr såg vi att folk ställde flaskor fyllda med matolja i miljörummen. Dessutom hade vi problem med stopp i avloppen i Brandkärr och Isaksdal. Det är mångkulturella områden och jag tänker att det är många som använder olja i matlagningen där, säger Matti Kapanen, en av två områdeschefer på Nyköpingshem.
Förebilden för hyresvärden var ägaren, det vill säga Nyköpings kommun. Som redan 2017 ställde ut de första insamlingsskåpen. I dag finns de på 14 olika platser runtom i kommunen, till stor del vid livsmedelsbutiker. Här kan alltså alla kommuninvånare lämna sina flaskor med matfett, om de inte vill eller inte kan ta sig till återvinningscentralerna.
Åtskilliga ton matfett
Fettet kan de samla upp i flaskan med hjälp av de särskilda miljötrattar som Nyköping – liksom många andra kommuner – erbjuder gratis.
Nyköpingshem och kommunen samarbetar med samma insamlingsföretag, Ideando. Totalt har kommunen fått in 47,5 ton fett i skåpen, Nyköpingshem cirka 1,5 ton.
– Åtskilliga ton fett som annars kanske skulle ha hamnat i avloppet, konstaterar Elin Glanell som är kommunikatör på tekniska divisionen i Nyköping.
Problemen med fettproppar i avloppen finns fortfarande i Brandkärr och Isaksdal. Men – det har blivit bättre sedan insamlingsskåpen kom på plats, enligt Matti Kapanen:
– Allt fler lämnar sina flaskor med matfett där. Och kostnaden är klart värd att ta. Vi ser det här som en service till våra hyresgäster. Sedan kommer vi att tjäna på det i förlängningen i och med att vi slipper få stopp i avloppen.
Blöjor och bindor
Stoppen beror nu inte alltid på matfett. De kan orsakas av sådant som blöjor och bindor. Att avloppstammarna till en del är gamla och underdimensionerade i Isaksdal och Brandkärr bidrar dessutom till att rören lättare proppas igen.
– Vi har en underhållsskuld, konstaterar Matti Kapanen.
Knackade dörr i Borlänge
I Borlänge har Tunabyggen sett till att ta reda på de flaskor med fett som hyresgäster ställer i miljörummen, trots att de egentligen inte behöver det. Fettet häller personalen sedan i två stycken 200-litersfat som står i ett inhägnat område.
Men nu har bolaget precis infört en organiserad insamling av matfetter i en del av bostadsområdet Bullermyren i Borlänge. En särskild behållare finns i miljörummen där hyresgästerna kan lämna sina flaskor med matfett. Det hämtas sedan av bolaget Svensk Fettåtervinning.
Tunabyggen knackade dörr för att informera de berörda hyresgästerna om vikten av att sortera fettet. Alla fick dessutom en miljötratt.
– Vi gör det här som ett pilotprojekt för att se hur det fungerar, säger Fredrik Gedin som är miljö- och avfallsstrateg på Tunabyggen.
– Det är mycket som är förspänt, fortsätter han. Vi har en väldigt engagerad miljövärd och en lika engagerad fastighetsvärd i det här området.
Ekonomiskt och ekologiskt
Hyresvärdar är inte skyldiga att ha insamling för sådant som småelektronik, lyskällor och batterier. Samma sak gäller alltså för matfett.
Men Fredrik Gedin ser stora fördelar med att samla in fettet på egen hand.
– Det skonar våra rör i och med att det inte hamnar i avloppet, men så är det också en väldigt bra produkt att återvinna. Det finns med andra ord både en ekonomisk och en ekologisk aspekt.
Trattar kan komma tillbaka
Även Bostadsbolaget i Mjölby har delat ut fettrattar till sina hyresgäster. Avloppsstopp kostade bolaget stora summor och förhoppningen var att trattarna skulle bidra till att sänka kostnaderna.
— Det var en engångsgrej vi gjorde 2016. Vi har aldrig följt upp det där och vi har inte delat ut några fler trattar sedan dess, säger fastighetschef Anders Loinder.
Han vågar därför inte dra någon säker slutsats kring hur stor effekt fettrattarna haft, men säger:
— Min uppfattning är att problemen inte är jättestora hos oss i dag så kanske har de gjort nytta i alla fall.
Nu överväger Bostadsbolaget att börja dela ut trattar igen. Många nya hyresgäster har flyttat in i bolagets lägenheter sedan projektet genomfördes och saknar troligen tratt.
— Frågan är ju aktuell nu så jag känner att vi skulle behöva ta tag i det här under året. Åtminstone att vi informerar och har trattar som de som behöver kan hämta. Även om vi inte har så stora problem i dag så är det självklart bra om fettet hamnar på rätt ställe, säger Anders Loinder.
Bostadsbolaget har ingen insamling av matfett i bostadsområdena. Mjölby kommun tillåter att mindre mängder kastas i hushållssoporna medan större mängder fett ska lämnas på återvinningscentralen.
Fem hyresvärdar uppger till Hem & Hyra att de har testat att ha egen insamling av matfett, men att de avslutat eller gjort ett uppehåll med försöken. Vätterhem i Jönköping skriver till exempel att hanteringen blev slabbig och att oljan läckte ut och att man därför pausat hanteringen, i väntan på bättre lösningar.
Motorolja och hundbajs
Kalmarhem och Finnvedsbostäder i Värnamo vittnar om andra problem: I insamlingsskåpen hamnar sådant som inte hör hemma där.
Så här skriver Thom Rhenström, energi och miljöingenjör på Kalmarhem, i ett mejl:
”För några år sedan gjorde vi ett prov där vi testade att samla in matfett och matoljor i tre av våra bostadsområden. Detta fungerade tyvärr väldigt dåligt så vi valde att ta bort dessa. Ett stort problem var att det hamnade massor av annat avfall i dessa kärl, allt från matavfall till hundbajspåsar.”
Finnvedsbostäder beskriver ungefär samma problematik efter ett test i ett bostadsområde:
– Vi hade några behållare där man kunde ställa in matolja. Men där hamnade växellådsolja, motorolja och allt möjligt, så det blev ingen succé. Det blev mer farligt avfall än matolja, säger bolagets servicechef Mikael Engstrand.
Måste ha koll på skåpen
De här erfarenheterna bekräftas av Niklas Wetterhall. Han är Sverige-vd för Quatra – ett bolag som på sin hemsida beskriver sig som Europas största insamlare av matolja.
– Det är jättevanligt att man stoppar in motorolja och allt möjligt i de här skåpen, om de står på ställen där ingen har koll på dem. Det är därför vi alltid vill ha våra insamlingsskåp på återvinningscentraler där det finns personal på plats som kan övervaka dem, förklarar Niklas Wetterhall.
Bolaget skickar matfettet till en fabrik i Belgien där det återvinns till biobränsle. Men kommer det in för mycket motorolja och annat som inte hör hemma i fettavfallet måste man sortera ut det först.
– Det betyder också att det blir en extra transport. Det här gör att logistikkostnaden ökar och miljömässigt är det förstås inte bra, säger Niklas Wetterhall.
Det finns ingen samlad statisk på hur mycket matfett som samlas in i Sverige.
Men insamlingsföretaget Quatra uppger att man 2023 samlade in 6 253 ton. Av det kom 95 procent från restaurangverksamhet. Endast fem procent kom från hushållen. Men mängden hushållsfett väntas stiga i och med den nya lagen från 1 januari om att hushållen måste sortera det rinnande matfettet.
Quatra räknar också med en rejäl ökning av antalet insamlingsställen man driver åt kommuner i landet. Förra året skötte bolaget insamlingen åt kommuner på 43 återvinningscentraler. Första kvartalet i år var siffran uppe 278 – och bolaget räknar med att den fortsätter att stiga brant under detta år.
