Brandsäkert även i höga hus

Bostadsbrist och höga markpriser gör att städerna nu byggs ut på höjden.

– Det är krass ekonomi som styr, säger KTH-professorn Mats Wilhemsson.

ANNONSGuide till hemförsäkringar

I Örebro planeras ett 26-våningshus som nytt landmärke. I Uppsala förbereds ett bygge på upp till 25 våningar och i Gävle är ett 18-våningshus på gång.

Men även på mindre orter som Säter, Kristinehamn, Ljusdal och Flen planeras det för hyreshus på åtta-tio våningar.

Men frågan är hur säkra husen är vid en eventuell brand.

Läs ocksåNär som helst kan marken ge vika – deras hem står mitt i riskzonen ”Hade varit fruktansvärt”

Peter Kulle befann sig en sen eftermiddag i december instängd i sin lägenhet högst upp i ett brinnande sjuvåningshus i Gottsunda utanför Uppsala.

I grannlägenheten brann det så det dånade. Mannen som bodde där visade sig senare ha omkommit. Trappuppgången var helt rökfylld. Ett försök att ta sig ut den vägen hade bokstavligen varit dödsdömt.

– Jag retirerade ut på balkongen, berättar Peter nu några månader efteråt.

Läs ocksåViveca, 78, bor hos värden som höjer hyran mest i landet: "Måste bli ett stopp någon gång"

Men röken vällde in efter honom genom en trasig list på säkerhetsdörren. 71-åringen var helt instängd och visste för en stund inte hur han skulle ta sig ut ur rökhavet.

– Då signalerade jag med en extra stark bordslampa för att visa att jag fanns där och behövde hjälp. Det slutade med att brandmännen kom upp med en skylift och hämtade ut mig genom ett fönster. Faktum är att jag kände mig upprymd när vi åkte ned mot räddningen. Det var lite spännande.

Konstruktionen av höga hus styrs av Boverkets byggregler.

– De har tagit mycket hänsyn till höjd. Ju högre du bygger, desto bättre brandskydd måste du ha, säger Ville Bexander, brandingenjör på Brandskyddsföreningen och sakkunnig inom byggnadstekniskt brandskydd.

Redan från våning tre skärps reglerna med krav på en stomme som har extra bra bärförmåga vid brand.

Succesivt höjs sedan kraven ytterligare ju fler våningar som byggs med exempelvis regler för andra utrymningsvägar då brandkårens maskinstege inte räcker till längre efter våning åtta eller 23 meter.

Husbyggaren måste då lösa det genom att antingen ha två trapphus eller bygga en väldigt säker utrymningsväg som fungerar som en egen brandcell med slussar på varje våningsplan och utan kontakt med källaren

– Det finns gradvis mer och mer skydd ju högre man bygger. Framför allt för att man ska hinna utrymma. I höga hus blir det ju längre utrymningstider och svårare för räddningstjänsten att göra en insats, säger Ville Bexander.

Med konstruktioner som exempelvis innebär att varje lägenhet utgör en egen brandcell är utrymningstiden minst en timme.

– Vi kan inte statistiskt se att man har ett sämre skydd om man bor högt än om man bor lågt. Balansen med högre skydd i höga hus verkar dock fungera. Inget tyder på att det är farligare att bo på 19:e våningen än på andra.

Per-Ove Staberyd, brandchef vid Nerikes Brandkår, har ingen annan uppfattning utifrån sina erfarenheter:

– Byggreglerna är bra. Nackdelen för oss är bara det är lite långt till brandbilen. När vi ska hämta redskap av olika slag blir det lång transportsträcka. Det tar tid att springa upp och ned ett antal våningar. Annars finns det inget som tyder på att den som bor högt inte bor tryggt.

Peter Kulle har inte fått möjlighet att flytta tillbaka till sin trea på sjunde våningen.

– Men jag skulle inte ha några problem med att bo högt igen. Min världsbild har inte ändrat sig efter det som hände. Det går inte att leva ett vanligt liv och samtidigt skydda sig mot allt. Och som branden utvecklade sig hade det inte spelat någon roll om jag bott längre ned.

Brandorsaker i flerfamiljshus i Örebro län (2015)
Anlagd: 11
Glömd spis: 35
Rökning: 8
Levande ljus: 4
Tekniskt fel: 4
Okänd: 7
Övriga: 10
Totalt: 79