Brist på skyddsrum i Gävle-Dala

Hyresgästen Yvonne Westling var med på Hyresgästföreningens trygghetsvandring i området där hon bor hos privatvärden Gimmel i Söderhamn.

När hon fick se skyddsrummet blev hon förskräckt. Rummet är belamrat med möbler, bildäck, grillar, gamla datorer och mycket mer. I dag är skyddsrummet nämligen ett förråd för hyresgästernas saker.

Läs ocksåBostäder i Borås evakuerar vanskötta hyreshuset på Norrby – hyresgästen Ulf: "Jättetacksam"

Enligt lag är det hyresvärden som inom 48 timmar ska ställa i ordning skyddsrummet.
Men Yvonne är skeptisk:

– Jag förstår inte hur det ska gå till, jag ska ta upp det här med vår hyresvärd!

Hem & Hyra har jämfört antalet skyddsrumsplatser med antalet invånare i Gävle-Dalas 25 kommuner och sett att det fattas platser i skyddsrum i många kommuner. (Se tabellerna längst ned i artikeln.)

Läs ocksåPolisfyndet på julafton: 18-åring tillverkade k-pist i lägenheten – med 3D-printer

I Smedjebackens kommun har bara hälften av invånarna en skyddsrumsplats att räkna med vid en katastrof.
Kommunens räddningschef Lars Andersson berättar att många skyddsrum försvann när kommunen rev hundratals lägenheter på 1980-talet och att man nu ser över de skyddsrum man har på uppdrag av MSB, myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

En fördel har dock Smedjebacken menar Lars Andersson:

– Vi som bor här har oftare tillgång till en eldstad som ger värme och möjlighet att värma mat. På det viset har vi kanske en bättre chans att klara oss vid ett långt strömavbrott än de som bor i ett hyreshus i en större stad.

Läs ocksåKronofogden öppnar familjens hem – efter fyra månader: "Mina gamla leksaker är som födelsedagspresenter"

Hyresgästföreningen i region Mitt, där Dalarna ingår, ger på flera håll kurser i överlevnad vid kris och katastrof.

– Hyresgäster i flerfamiljshus är extra utsatta vid störningar i samhällsfunktioner, som till exempel långa elavbrott, och då är utbildning bra, säger utbildningsstrateg Pernilla Forsberg.

Nej, Sveriges beredskap vad gäller skyddsrum är inte god. Tanken är att den ska bli bättre men den måste se annorlunda ut, menar kritiker.

Skyddsrummens antal och placeringar baserar sig på hur Sverige såg ut vid tiden efter andra världskriget. Industrier, försvarsanläggnin­gar, järnvägar och befolkningen skulle skyddas mot bombanfall var tanken. Kärnkraftverk fanns det inga och inte heller målsökningsrobotar eller förarlösa bombplan.

Skillnaden mellan världsläget vid efterkrigstiden och i dag är alltså enorm och nu vill regerin­gen att de befintliga skyddsrummen ska inspekteras. En stor informationskampanj har också startats.

Skillnaderna mellan kommunerna i landet är som sagt stora. Nordanstigs kommun i Hälsingland har till exempel inga skyddsrum alls medan Köpings kommun har plats för alla sina invånare.
Karlskoga kommun, där vapentillverkaren Bofors finns, har till och med fler platser i skyddsrum än antalet kommuninvånare.

Författaren och bloggaren Lars Wilderäng menar dock att tillgången på skyddsrum egentligen inte är problemet. Han tycker att evakuering är bättre:

– Skyddsrummens storlekar är utformade för kortare konventionella bomb­anfall och inte för flera dagars vistelse vid kärnvapenanfall. Det viktigaste är att stärka räddningstjänsten, sjukhusen och det civila försvaret.

Pär Rickman i den ideella organisationen Civilförsvarsförbundet påpekar i ett mejl till Hem & Hyra att Sverige aldrig haft skyddsrum till alla sina medbor­gare. Om invånarnas säkerhet i framtiden skriver han:
”Mycket är på gång men det kommer att ta tid att återuppbygga självskyddet i Sverige”.