De letar spår efter medeltidens boende
För en utomstående ser det mest ut som jord och högar med sten. För Annika Konsmar och hennes kollegor från Riksantikvarieämbetet är det något helt annat. De där jord- och stenhögarna kan tillsammans med andra fynd berätta historien om hur man levde i kvarteret Eddan, mitt i Linköping, för flera hundra år sedan.
Även om läget är centralt i dag så var det snarare förort på medeltiden. Då låg bostadshus på rad längs Djurgårdsgatan och intill fanns stora trädgårdar.
Men sedan 1930-talet har detta varit en öppen yta, som använts som busstorg och under senare år som parkeringsplats. Anledningen till att Annika och de andra arkeologerna satt sina spadar i jorden just här är att det snart ska bo människor på tomten igen. Kommunägda Stångåstaden planerar att bygga 150–200 hyreslägenheter på Eddan.
Eftersom delar av Linköpings innerstad räknas som fornlämning krävs oftast en arkeologisk utgrävning innan marken får exploateras.
– Oavsett var det är måste den som vill bygga alltid ansöka hos länsstyrelsen, som bestämmer om det ska göras en arkeologisk undersökning, förklarar Annika Konsmar.
Det är alltid exploatören som får betala. I det här fallet kostar utgrävningarna åtta miljoner kronor.
– Kostnaden drabbar de blivande hyresgästerna i form av högre hyra, säger Stångåstadens projektledare Stefan
Karlsson, som tycker att samhället borde stå för notan eftersom det är i samhällets intresse att utgrävningen görs.
– Vare sig vi eller våra hyresgäster tjänar ju något på det.
Intresset från allmänheten är stort. Så stort att kommunen har placerat ut en bänk utanför avspärrningen så att nyfikna kan sitta ner och titta.
Två gånger i veckan hålls guidningar på området. Då berättar arkeologerna om sitt arbete, varför det utförs och vilka fynd som har gjorts.
En 800 år gammal schackpjäs, ett kopparmynt daterat 1575 och en keramikskärva som tros vara från 1200-talet hör till de fynd som sticker ut.
– Vi vill ta reda på hur man bodde här, vad man odlade och vilka medicinalväxter man använde till exempel, säger Annika Konsmar.
Alla är inte förtjusta i det som är på gång. Linköpingsbon Gus Carlsson minns när Eddan var stadens busscentral.
– Jag tycker inte om att man bygger bort så många öppna ytor i centrum. Snart finns ingen luft kvar. En park hade passat utmärkt, säger han.
Att följa utgrävningen tycker han däremot är spännande. Sammanlagt arbetar ett tiotal arkeologer, en arkeobotaniker och en grävmaskinist på Eddan.
Arkeologen Magnus Stibéus föser försiktigt undan jord med en liten spade.
– Pensel använder vi mest när det är känsliga grejer. Skelett och sådant, säger han.
Några sådana har ännu inte dykt upp på Eddan. När arkeologerna är färdiga schaktas spåren av Linköpings medeltid bort och Stångåstadens nya hus kan börja ta form.
– Så är det alltid vid exploateringsutgrävningar. Ibland kan det kännas tråkigt, men det är en del av jobbet, säger Magnus.
