Domstolar kritiska till uthyrningsförslag
Från och med februari tillåts en friare hyressättning för bostadsrätter som hyrs ut i andra hand. Numera får lägenhetsinnehavaren ta ut en hyra som motsvarar avgiften till föreningen och fyra procent av bostadens marknadsvärde, samt andra omkostnader såsom el och bredband. Tidigare var hyrestaket vad en liknande hyresrätt har för hyra, samt ett påslag på omkring 10 procent om lägenheten var möblerad.
Andrahandshyrorna för bostadsrätter i attraktiva lägen, främst i Stockholms innerstad, har stigit kraftigt. Det är ännu inte klarlagt om förändringarna lett till fler andrahandsuthyrningar, vilket var regeringen intention.
Bostadsrättsorganisationerna har hela tiden pekat på att för många andrahandsuthyrningar i en bostadsrättsförening leder till minskat engagemang bland de boende. I en promemoria, som varit ute på remiss, föreslår därför regeringen att föreningar ska ha rätt att ta ut en avgift av lägenhetsinnehavare som hyr ut i andra hand. Den ska vara maximalt tio procent av ett prisbasbelopp per år, det vill säga 4 450 kronor för 2013. Regeringen föreslår även att reglerna luckras upp så att det ska räcka med att man har ”skäl” för att hyra ut lägenheten i andra hand. Ett sådant skäl kan vara att lägenheten är svårsåld. I dag är den juridiska skrivningen ”be-aktansvärda skäl”.
I sina remissvar till promemorian ställer sig flera myndigheter, däribland ett antal domstolar, kritiska till förändringen. Malmö tingsrätt skriver att det är oklart vad regeringen menar med att lägenheten är svårsåld och vem som ska bedöma det. Menas att lägenheten inte går att sälja över huvud taget, eller om den inte går att sälja med vinst.
Hyresnämnden i Stockholm, Göteborg, Sundsvall, Hovrätten för nedre Norrland och myndigheten Boverket tycker att ”godtagbara” eller ”rimliga” skäl är en bättre formulering för att inte alla skäl att hyra ut en bostadsrätt ska anses relevanta. Exempelvis att vilja behålla en lågt belånad lägenhet och på så vis tjäna pengar.
Bostadsrättsorganisationerna HSB, Riksbyggen och Bostadsrätterna, som varit med och tagit fram förslaget till nytt regelverk, har i huvudsak inget att invända.
Hyresgästföreningen och Sabo, de kommunala värdarnas intresseorganisation, har avstått från att svara eftersom förslaget inte berör hyresrätter.